Sharpekvot – Riskjusterad avkastning

Som investerare är det viktigt att sätta avkastningen i relation till risken man tagit för att kunna utvärdera ett investeringsbeslut. Exempelvis kan roulette generera en avkastning på 3500% (sätt allt på ett nummer) men det finns inte speciellt många som håller med om att roulette är en bra investeringsstrategi.

Det är här som riskjusterad avkastning kommer in i bilden som ett sätt att jämföra investeringar med olika risknivåer. Det vanligaste måttet på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som sätter avkastning i relation till risk (volatilitet). Volatilitet mäter svängningar i portföljen och kallas ibland även för standardavvikelse. Om du vill lära dig mer om volatilitet, kan du läsa mer om ämnet här.

Definititionen av Sharpekvoten är:

Sharpekvoten mäter alltså avkastning för varje enhet av risk. En hög Sharpekvot är positivt eftersom det innebär att du fått en hög avkastning i förhållande till den risk du tagit. Ett mått på den riskfria räntan kan ges av Reporäntan, eller räntan på statsskuldsväxlar. I dagens låga ränteläge ligger den riskfria runt 0 och då kan det räcka att enbart kolla på avkastning och standardavvikelse. Ofta räknar nätmäklare som Avanza eller Nordnet ut din Sharpekvot automatiskt men med tanke på att beräkningen är väldigt enkel går vi igenom ett enkelt exempel.

Exempel Sharpekvot – jämförelse mellan 2 portföljer

I exemplet utgår vi från en riskfri ränta på 1%, årlig avkastning och årlig volatilitet.

Portfölj A

• Avkastning på 11%
• Årlig volatilitet på 20%

Sharpekvoten räknas ut enligt ekvationen ovan: (11% – 1%) / 20% = 0,5

Portfölj B

• Avkastning på 22%
• Årlig volatilitet på 45%

Sharpekvot: (22% – 1%) / 45% = 0,47

I det här fallet har alltså Portfölj B dubbelt så hög avkastning, men Sharpekvoten är fortfarande högre i Portfölj A. Detta beror på att risken i Portfölj B är mer än dubbelt så hög och den högre avkastningen kompenserar inte för den förhöjda risken.

Fördelar med Sharpekvot

Som ni säkert märker är Sharpekvoten enkel att räkna ut, vilket kan vara en anledning till att den används så pass frekvent. Det finns dock ett par andra fördelar med måttet:

• Intuitiv. Andra risk/avkastningsmått kan vara betydligt svårare att greppa, medan Skarpekvoten är enkel att förklara och förklara (avkastning per enhet av risk).
• Enkel att beräkna. Eftersom måttet är baserad på volatilitet blir risken enkel att beräkna.
• Smidigt jämförelsemått. Sharpekvoten kan användas för att jämföra olika portföljer, aktier eller helt andra tillgångsslag. Ju högre Sharpekvot, desto bättre.

Nackdelar med Sharpekvot

Tyvärr är många av Sharpekvotens fördelar relaterade till dess nackdelar:

• Felaktigt antagande om distribution. Sharpekvoten bygger på volatilitet, vilket i sin tur utgår från att avkastningen är normalfördelad. Så brukar inte vara fallet på börsen, utan fördelningen tenderar att ha tjockare svansar (extrema utfall är vanligare) och observationer kring medelvärdet är vanligare (många dagar är händelselösa).
• Gör ingen skillnad på ”bra” och ”dålig” risk. Volatilitet mäter hur mycket det svänger i portföljen, oavsett om det svänger på uppsidan eller på nedsidan. En portfölj med hög volatilitet till följd av onormalt hög avkastning kan alltså straffas för detta vid jämförelse med andra portföljer.
• Klurig att tolka. Vad är en bra Sharpekvot? Alla kan komma överens om att en positiv Sharpekvot är bra, men det är svårare att komma överens om hur hög den bör vara. Fondförvaltare kan också manipulera Sharpekvoten genom att kolla på en specifik tidsperiod, eller anpassa portföljen efter att maximera Sharpekvoten.

Sharpe Paradox

Problematiken med Sharpekvoten kan ibland leda till att jämförelser mellan portföljer/fonder blir direkt missvisande, vilket har bevisats i studier. Detta kommer vi nu illustrera med ett enkelt exempel:

I tabellen ovan utvärderas 2 portföljer baserat på avkastningen och sannolikheten för ett visst utfall. En avkastning på -25 sker med 1% sannolikhet för båda portföljerna, en avkastning på 5 sker med 40% sannolikhet osv. Vi ser att avkastningen är identisk för alla utfall, förutom utfallet med högst avkastning där portfölj B ger en högre avkastning.

Portfölj B är alltså objektivt bättre för alla utfall och en rationell investerare kommer välja detta alternativ. Trots det har portfölj B en lägre Sharpekvot än portfölj B. Sharpekvoten blir alltså direkt missvisande i detta fall. Detta speglar bl.a. Sharpekvotens oförmåga att göra skillnad på bra och dålig risk.

Exemplet visar att man inte ska stirra sig blind på Sharpekvoten, utan det är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer för att få en mer heltäckande bild av en viss investering. Samma princip gäller för andra nyckeltal som används i fundamental analys, så som PE eller EBITDA