Hur fungerar optioner?

Optioner är ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätten (option), men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris. Instrumentet kan användas både för att ta högre risk genom att spekulera i priset för en viss aktie eller index, men också som ett verktyg för att minska risken i portföljen. 

Optioner är inte speciellt vanligt bland småsparare eftersom instrumentet är betydligt mer komplext jämfört med aktier eller fonder, samtidigt som kunskapsläget kring produkten generellt sett är låg. Med det sagt är optioner i grunden ett ganska enkelt koncept att förstå. I den här artikeln ska vi därför gå igenom hur optioner är uppbyggda och hur dessa kan användas i en portfölj. Artikeln delas in i följande segment:

• Historisk bakgrund till optioner
• Terminologi för optioner
• Exempel på köpoption
• Exempel på utfärdande av en option

Historisk bakgrund

Optioner sägs ha uppkommit i antikens Grekland och kopplas till dåtidens olivbransch. Filosofen Aristoteles beskriver då historien om Thales och hur han använde optionskontrakt för att tjäna pengar på olivpressar. Skörden från olivträd skiljde sig åt avsevärt från år till år vilket fick stor påverkan på olivoljepriset. Thales använde detta till sin fördel då han förutsåg en ovanligt bra skörd och därmed en hög efterfrågan på olivpressar. Eftersom han inte hade tillräckligt med kapital för att köpa olivpressarna själv, ingick han kontrakt med ett stort antal olivbönder inför skörden. Upplägget var följande:

Thales betalade en mindre summa till bönderna för möjligheten att använda deras olivpressar. Vid skördetid sköt efterfrågan på olivpressar i höjden, eftersom skörden blev ovanligt bra, precis som Thales förutsåg. Han kunde därför sälja vidare rättigheterna till de olivbönder som behövde pressarna till ett skyhögt pris. Därmed skapade Thales den första köpoptionen med olivpressen som underliggande tillgång. Thales hade rättigheten, men inte skyldigheten att använda olivpressarna, och betalade en mindre premie för det. 

Dagens optioner fungerar på samma sätt, men med aktier eller råvaror som underliggande tillgång istället för olivpressar. 

Options-lingo

Innan vi går in på exakt hur optioner fungerar kan det vara bra att känna till en del begrepp:

• Premie. Det man betalar för att köpa en viss option.
• Underliggande tillgång. Den tillgång som optionen är baserad på.
• Köpoption. Som innehavare av en köpoption spekulerar man i att priset på den underliggande tillgången ska gå upp. Som i exemplet med olivpressen.
• Säljoption. Tvärtom och man spekulerar i att priset på den underliggande tillgången ska gå ned.
• Utfärdare. Den som säljer en option.. Utfärdaren får betalt i form av en premie som köparen betalar.
• Innehavare. Den som köper en option. Innehavaren betalar via premien.
• Lösenpris. Det pris som innehavaren kan handla tillgången för fram till slutdagen.
• Slutdag. Sista dagen som optionen är giltig.

Som vi nämnde tidigare kan optioner användas både i spekulationssyfte och för riskhantering. För att illustrera detta visar vi hur det kan se ut med ett praktiskt exempel:

Exempel 1 – Köpoption

Atlas Copco handlas idag till 267kr per aktie och du tror att aktien kommer öka kraftigt i värde närmsta tiden. Du köper därför en köpoption på börsen med Atlas Copo som underliggande tillgång.

Du tror att aktien kommer öka till minst 280kr inom 30 dagar och köper därför en option med lösenpris om 280kr, lösendag om 1 månad, till en kostnad om 1,35kr. För att göra det så enkelt som möjligt bortser vi från courtage eller andra transaktionsavgifter. 

Vi bortser även från att optionsprodukter ofta har en inbyggd hävstång. Vid lösendagen finns det 3 olika scenarior. Antingen är aktiepriset högre än lösenpriset (At-The-Money), lägre än lösenpriset (Out-Of-The-Money) eller samma som lösenpriset (At-The-Money).

Hur ser avkastningen ut i de olika scenariorna?

Aktiepris > Lösenpris (In-The-Money)

I detta fallet antar vi att aktien stigit till 285kr. Du väljer du att utnyttja optionen och köper aktien till lösenpriset om 280kr. Därefter säljer du omedelbart aktien för 285kr. Din avkastning är skillnaden mellan aktiepriset och lösenpriset, efter avdrag för premien du betalat.  

Avkastningen i kronor räknat blir alltså: 285kr -280kr – 1,35kr = 3,65kr

Med tanke på att du endast lagt ut 1,35kr blir avkastningen i procent räknat: (3,65 / 1,35) – 1 = 270%

Detta kan jämföras med avkastningen givet att du istället köpt aktien och sålt den efter 1 månad. I det fallet blir avkastningen i kronor räknat 285kr-267kr = 18kr och i procent räknat 18kr / 267kr = 16,7%.

Från exemplet ser vi att optioner kan användas i spekulativt syfte för att få en högre avkastningspotential jämfört med direktägande.

Aktiepris < Lösenpris (Out-Of-The-Money)

I detta fall antar vi att aktien faller till 250kr. Det finns då ingen mening med att utnyttja optionen och du låter den förfalla. Din förlust är lika med premien för optionen, alltså 1,35kr.

Detta kan jämföras med förluste om du ägt aktien och sålt den under 30 dagar. Du gör då en förlust på 267kr – 250kr = 17kr.

Från exemplet ser vi tydligt att optioner kan användas som ett verktyg för att minska risken för stora förluster.

Aktiepris < Lösenpris (At-The-Money)

Samma som ovan. Aktiepriset är lika med lösenpriset och det finns ingen mening med att utnyttja optionen.

Exempel 2 – Hedging med optioner

Optioner kan användas som ett sätt att minska risken (hedging) i ett aktieinnehav eller i en portfölj. Vi antar nu att du har köpt Assa Abloys aktie till ett pris om 267kr. Bolaget släpper sin kvartalsrapport inom kort och du tror att aktien kommer att gå ner kraftigt på rapporten.

Du köper därför en säljoption på 255kr med samma lösendag som rapportdagen. Premien för säljoptionen är 18,5kr och du har nu köpt rättigheten, men inte skyldigheten, att sälja aktien till det förutbestämda priset.

På rapportdagen faller Assa Abloys aktie med 25% till 200kr. Du väljer då att utnyttja optionen och säljer din aktie för 255kr. Din totala förlust blir då:

255kr – 267kr – 18,5kr = 30,5kr

Utan optionen hade förlusten istället blivit:

200kr – 267kr = 67kr

Utfärda optioner

Hittills har vi endast gått igenom exempel på avkastningen för innehavare av köp/säljoptioner. När man köper en option finns det alltid en motpart som kallas för utfärdaren.

Som utfärdare har man skyldigheten att köpa/sälja en viss tillgång till ett förutbestämt pris. Den som utfärdar en option tror oftast på små svängningar i aktiekursen under optionens löptid och att optionen inte har något värde på slutdagen. 

Om optionen är ”Out-Of-The-Money” får utfärdaren betalt i form av premien för optionen.

Om optionen däremot är ”In-The-Money” kommer utfärdarens förlust att bestå av optionspremien och skillnaden mellan lösenpriset och aktiepriset. Vi visar detta med Exempel 1, fast från utfärdarens perspektiv.

Exempel 2 – Utfärdarens perspektiv med covered call

En populär strategi på marknaden är att använda sig av en covered call. Man äger då den underliggande tillgången samtidigt som man utfärdar en säljoption. Detta är ett bet på att tillgången håller sig inom ett visst intervall under perioden och inte faller kraftigt. Vid en uppåtgående marknad får utfärdaren både ta del av värdeökningen för aktien och premien för själva optionen.

Vi tar nu ett exempel med Atlas Copco för att illustrera detta:

• Utfärdaren köper Atlas Copcos aktie för 267kr.
• Samtidigt utfärdar han en köpoption med en löptid på 30 dagar och ett lösenpris om 280kr.
• Utfärdaren har då en skyldighet att sälja aktien till 280kr på lösendagen, oavsett vilket pris aktien står i.

För denna risken får utfärdaren en premie om 1,35kr som betalas av innehavaren. Hur ser avkastningen ut i de olika scenarierna från Exempel 1?

Aktiepris > Lösenpris (In-The-Money)

Aktiepriset har ökat till 285kr. Utfärdaren måste sälja aktien till optionsinnehavaren för 280kr. Samtidigt får utfärdaren en premie på 1,35kr. Den totala avkastningen i kronor är:

280kr – 267kr + 1,35kr = 14,35

Utan att utfärda optionen hade avkastningen blivit:

285kr – 267kr = 18kr

En covered call har alltså en begränsad uppsida.

Aktiepris < Lösenpris (Out-Of-The-Money)

Aktiepriset faller med 25% till 200kr. I det fallet vill inte innehavaren utnyttja optionen och den förfaller. Den totala förlusten för utfärdaren blir då:

267kr – 200kr + 1,35 = 68,35kr

En covered call har alltså ingen begränsad nedsida, utöver att utfärdaren får betalt i form av optionspremien.

Summering

Den här artikeln har introducerat konceptet med optioner och hur det fungerar i teorin. Optioner kan användas både i spekulationssyfte och som ett verktyg för att minska risken i en portfölj. Investerare kan man tjäna pengar på båda sidorna av affären och det är inget krav på att man behöver äga den underliggande tillgången.

I praktiken är dock optionsmarknaden väldigt komplicerad och kan vara svår att navigera som nybörjare. Vi uppmanar därför till extra försiktighet just när det gäller den här typen av investeringsprodukter. Som investerare behöver du känna till begrepp som tidsvärde, margin call, theta och andra faktorer som påverkar avkastningen innan du ger dig in på marknaden.