En hedgefond är en fond som har friare regler för sina placeringar än andra fonder. Som namnet antyder(hedge) är ambitionen att skydda kapitalet mot kraftiga nedgångar på marknaden. Transparensen i hedgefonder är ofta låg och därför kan det vara svårt att förstå vad man faktiskt investerar i. I vissa fall är detta t.o.m. ett medvetet val då man vill undvika att andra investerare kopierar ens strategier. I andra fall kan hedgefonder vara extremt öppna med sina placeringar och exempelvis släppa blankningsrapporter där man öppet kritiserar ett visst bolag.
Hedgefonder kan använda metoder som blankning, optioner, belåning eller andra finansiella instrument för att skapa avkastning. Eftersom hedgefonder har fria tyglar att välja investeringsstrategi och tillgångsslag är det svårt att sätta en definition som gäller för alla fonder. Gemensamt är dock att man försöker generera ett positivt alpha, d.v.s. en hög riskjusterad avkastning.
I denna artikel kommer vi att gå igenom vanliga typer av hedgefonder och hur dessa fungerar i praktiken. Utöver det går vi igenom historisk avkastning för de olika varianterna.
Vi börjar med att gå igenom vanliga strategier för hedgefonder:
1. Lång/kort
Att gå lång en aktie innebär att man köper aktien och hoppas att den ska gå upp över tid. Med andra ord: en helt vanlig aktieinvestering. Att gå kort innebär att man lånar aktien och hoppas att den ska gå ned över tid när aktien ska lämnas tillbaka. Detta kallas för blankning vilket du kan tänka på som att du bettar på att en aktie ska gå ned. I det här fallet försöker alltså förvaltaren att hitta aktier med potential på uppsidan och aktier med potential på nedsidan. Ofta finns det en strategi som anger hur stor del av fonden som ska vara lång respektive kort, även om förvaltaren kan avvika från detta vid behov.
Exempelvis kan fonden vara 130/30 vilket innebär att 130% av fonden består av ”långa” positioner medan 30% består av ”korta” positioner. Med en sådan strategi har hedgefonden en hundraprocentig exponering mot marknaden och således en hög risk. Om vi leker med tanken att både den långa och korta delen av fonden går precis som index kommer alltså avkastningen att vara densamma som index, innan avgifter för belåning och blankning. Lyckas däremot förvaltaren pricka rätt med sina korta och långa positioner kommer fonden att generera en hög avkastning. Som andelsägare litar man alltså på förvaltarens förmåga att generera ett positivt alpha genom att hitta bra case på uppsidan och på nedsidan. Det är också vanligt med hedgefonder som har en lägre marknadsrisk där avkastningen mer liknar en traditionell blandfond.
Hur har lång/kort presterat historiskt?
Avkastningen för en hedgefond med strategin lång/kort kan skilja sig åt kraftigt mellan fonder. Det kan därför vara svårt att veta vad man faktiskt köper som investerare, särskilt med tanke på den låga transparensen som finns i hedgefonder. Med det sagt finns det en databas i USA som heter CISDM dit hedgefonder rapporterar. Kollar vi på medianen för CISDM ser vi att strategin lång/kort presterat helt OK jämfört med S&P500. Under vissa perioder överpresterar strategin och i andra perioder underpresterar den. De senaste 10 åren har dock det amerikanska aktieindexet kört om lång/kort ordentligt, vilket verkar bero på att CISDM eftersläpar i goda tider på börsen och presterar bättre under sämre tider.
2. Marknadsneutrala fonder
Med en marknadsneutral strategi är målet att uppnå en positiv avkastning oavsett om marknaden går upp eller ned. Detta kan åstadkommas på en mängd olika sätt och kan involvera många olika tillgångsklasser. Exempel på det är Ray Dalio’s All-Weather-Portfolio som bl.a. kombinerar aktier, guld, långa räntor och korta räntor för att skapa en portfölj som fungerar i alla ekonomiska klimat. En annan vanlig strategi är att ta långa och korta positioner som ”tar ut” varandra. Exempelvis kan du köpa 5 aktier i en viss bransch och samtidigt blanka 5 andra aktier i samma bransch. Detta är alltså en lång/kort strategi, men där du tar bort marknadsrisken.
Gemensamt för neutrala hedgefonder är att de har en låg volatilitet och brukar ha en stabil positiv avkastning på ett par procent över obligationsräntan som mål.
Marknadsneutrala hedgefonder har historiskt lyckas väl med sitt mål om en stabil positiv avkastning vilket framgår av grafen nedan. Medianfonden uppvisar positiv avkastning för de flesta år och den största dippen sker 2008 på 14,43%.
3. Händelsedrivna fonder
Denna typ av hedgefonder fokuserar på aktier där någon förväntad händelse kommer att påverka aktiepriset. Det kan exempelvis röra sig om uppköp, omstrukturering, spinoffs eller fusion med en annan aktie. En händelsedriven strategi kräver mycket tid och resurser eftersom förvaltaren behöver förutse själva händelsen men också hur händelsen kommer att tas emot av marknaden.
Ett bra exempel på en händelsedriven strategi är Berkshire Hathaway’s (Warren Buffet) köp av Activision Blizzard. I januari 2022 annonserade Microsoft planer på att köpa upp Activision Blizzard för 95$ per aktie. Budet är nu accepterat och transaktionen planeras att genomföras i juni 2023. Idag handlas Activision Blizzard aktie 16% lägre än budpriset från Microsoft. Warren Buffet köper därför kontinuerligt aktier i Activision med följande logik:
Om affären går igenom har aktieägarna en garanterad avkastning på 16% på mindre än 1 år. Om affären däremot inte går igenom fortsätter Berkshire att äga Activision Blizzard, som i grunden är ett bra företag med en rimlig värdering. Precis som för lång/kort strategin har händelsedrivna hedgefonder ofta hög marknadsrisk. Historiskt har denna typ genererat en något högre avkastning än lång/kort men har också haft en högre risk.
4. Aktivistfonder
Aktivistfonder använder sitt kapital för att få ett ökat inflytande i aktierna som fonden äger. I det här fallet är man alltså betydligt mer ”aktiv” när det gäller att uppnå avkastning i fonden. Här kan man använda sitt inflytande genom att ta plats i styrelser, sälja av tillgångar, bilda aktieägargrupperingar eller t.o.m tvinga fram en likvidering av hela bolaget. Det är ofta den här typen av hedgefonder som porträtteras i TV/media och tankarna förs till karaktärer som Gordon Gekko i filmen Wall Street.
Aktivistfonder intresserar sig för bolag där det finns möjlighet tvinga fram förändringar och därigenom öka aktieägarvärdet på kort sikt. Detta går oftast inte ihop med ledningens vision för bolaget och det kan därför bli en öppen konfrontation mellan hedgefonden och ledningen. Dagens aktieägare är inte speciellt aktiva och många bolag har både A-aktier (med fler röster) och B-aktier (med färre röster). Därför kan det räcka att kontrollera 10% av rösterna för att få igenom sin agenda. Aktivistfonder är i regel hemlighetsfulla och därför är det svårt att räkna på historisk avkastning. Det är dessutom svårt för vanliga småsparare att investera i den här typen av fonder.
5. Arbitrage
Arbitrage för konvertibler
Hedgefonder med arbitragestrategi försöker utnyttja felprissättningar i marknaden för att skapa avkastning. I grunden är arbitrage en riskfri investering, eftersom felprissättningar snabbt upptäcks av marknaden. En vanlig strategi som används av många hedgefonder är Convertible Bond Arbitrage. Strategin går ut på att köpa en konvertibel, d.v.s. en företagobligation som kan konverteras till en aktie vid ett senare tillfälle. Därefter blankar man aktien, givet att konvertibeln är undervärderad jämfört med aktien. Om priset på aktien går upp kan obligationen konverteras till en aktie som man sedan säljer med vinst. Vinsten kompenserar då för förlusten man gjort på blankningen. Om priset istället går ned på aktien tjänar man på blankningspositionen och struntar då i att konvertera obligationen. Summerat får man alltså avkastningen från företagsobligationen utan att ta någon risk. Convertible arbitrage har fungerat bra historiskt och medianfonden inom det segmentet har endast 1 år med negativ avkastning på 2,28% sedan 1994.
Long-Term Capital Management
Andra arbitragestrategier kan dock involvera extremt komplicerade placeringsstrategier och därför är det viktigt att man räknar rätt. Ett exempel på hur snett det kan gå i dessa fall är kollapsen av Long-Term Capital Management 1998. Fonden grundades bl.a. av 2 Nobelpristagare som låg bakom Black-Scholes Formula, en modell som används för att prissätta komplicerade finansiella instrument. LTCM försökte hitta arbitrage på obligationsmarknaden med felprissättningar mellan olika löptider, vilket dom lyckades väl med under ett par år. Många andra fonder försökte därför med liknande strategier vilket skapade förra möjligheter på marknaden.
LTCM började därför investera med större hävstång och på mindre utvecklade marknader. Efter finanskriser i Ryssland och Kina höll LTCM på att gå i konkurs och den amerikanska centralbanken fick rädda fonden för att undvika en finanskris i USA. Detta exempel visar hur svårt det är att hitta arbitrage samt hur snabbt dessa möjligheter försvinner när man hittat något som fungerar.
1 svar på ”Vad är en hedgefond?”