Hur fungerar blankning?

av

Ett enkelt sätt att beskriva blankning är att man bettar på att en aktie eller annan finansiell tillgång ska gå ned i värde. Detta är en vanlig metod hos hedgefonder som försöker generera avkastning oavsett om börsen går upp eller ned. Det finns dock stora risker med blankning som du behöver vara medveten om innan en eventuell investering. Blankning som konstruktion gör att du kan förlora mer än 100% av din investering och är därför inte något som vi generellt rekommenderar.

Denna artikel kommer att gå igenom hur blankning fungerar i praktiken och vilka konsekvenser det kan få för din avkastning. Artikeln kommer gå igenom följande:

Vi börjar med ett enkelt exempel för att förstå processen bättre.

Säkerhetskrav vid blankning

I exemplet ovan får vi en avkastning på 40 000kr eftersom SBB gick ned på 25%. Avkastningen på totalt kapital (lånade aktier) är alltså 33%. Avkastningen på eget kapital tenderar dock att vara betydligt högre än den totala avkastningen. Detta beror på att nätmäklare ofta har ett säkerhetskrav som innebär att du behöver lägga in en viss summa som säkerhet för aktielånet. Vanligtvis ligger säkerhetskravet på 130% av värdet på den blankade positionen. Utgår vi från det och använder exemplet ovan får vi:

  • Vi får in 160 000kr på kontot när vi säljer de lånade aktierna.
  • Utöver det behöver vi ha 160 000kr * 30% = 48 000kr på kontot
  • När vi lämnar köper tillbaka aktierna är de värda 120 000kr och får en avkastning på 40 000kr.
  • Avkastningen på eget kapital är 40 000 / 48 000kr = 83%

Säkerhetskravet fungerar alltså som en hävstång för din avkastning. I det här fallet är hävstången 3,3 vilket innebär att om aktien rör sig en procentenhet kommer din position att förändras med 3,3 procentenheter. Hävstången beräknas genom att ta 1 dividerat med säkerhetskravet.

Begränsad uppsida och obegränsad nedsida

Hittills har vi utgått från att vi prickade rätt med blankningen och att aktien gick ned i värde. Frågan är då vad som händer om aktien går åt andra hållet och ökar i värde? Svaret är att hävstången svänger åt andra hållet och du kan snabbt förlora MER än ditt insatta kapital. I teorin är din förlust t.o.m. obegränsad givet att du inte stänger positionen.

Vi illustrerar detta genom att gå tillbaka till exemplet med SBB, men utgår från att aktien istället går upp med 35%. I det fallet sker följande:

  • Vi får in 160 000kr från de lånade aktierna och har 48 000kr på kontot som säkerhetskrav.
  • SBB går upp från 16kr per aktie till 21,6kr. Aktierna är nu värda 21,6kr * 10 000kr = 216 000kr.
  • Detta motsvarar en förlust på 56 000kr vilket överstiger säkerhetskravet och nätmäklaren ber dig därför sätta in ytterligare 56 000kr – 48 000kr = 8000kr.
  • Du stänger därefter positionen och gör en förlust på totalt 56 000kr.
  • Förlusten överstiger din initiala investering på 48 000kr och du har alltså förlorat 116% av ditt insatta kapital.

Utifrån exemplen ser vi att blankning har en skev avkastningfördelning med begränsad uppsida och obegränsad nedsidan. Detta beror på att en aktie max kan gå ned 100% men kan gå upp med flera hundra procent. Inom finansiell ekonomi kallas det för negative skewness när en investering generar små vinster men stora förluster, vilket är tvärt emot vad en rationell investerare föredrar.

Kostnader för blankning

Kostnader för blankning kan delas upp i följande poster:

  • Courtage. Precis som i en vanlig aktieaffär betalar du courtage för själva ordern. Avgiften bestäms alltså av den courtageklass du har valt.
  • Administrativ avgift. Nätmäklare som Nordnet och Avanza tar 200kr som en uppläggningsavgift för aktielånet.
  • Ränta. I praktiken innebär blankning att du lånar aktier och du betalar därför en ränta för lånet. Räntan bestäms av nätmäklaren och kan variera beroende på vilken aktie som ska blankas. Idag ligger räntan från 3% och uppåt där du betalar en högre ränta för aktier med en sämre likviditet.
  • Utdelning. Ägaren till aktierna har rätt till utdelning och du kan därför bli tvungen att betala utdelning till den som lånat ut aktierna. Detta gäller så klart endast om aktien betalar utdelning och om du behåller positionen över avstämningsdagen för utdelningen.

Finansinspektionen blankningsregister

Idag finns det en skyldighet att anmäla en blankningsposition om innehavet överstiger 0,1% av totala aktier. Anmälan görs till Finansinspektionen som varje vecka presenterar ett uppdaterat blankningsregister. Här kan du se en lista på de mest blankade aktier i Sverige och de organisationer/personer som har nettopositioner på mer än 0,5%.

Tidigare i år fick Finansinspektionen omfattande kritik för att de inte offentliggjort alla blankningar som finns registrerade. Detta gjorde att den faktiska blankningen i många fall var betydligt högre än vad som framgick i Finansinspektionens register. SBB:s VD Ilja Batljan anklagade exempelvis blankare för att ha gått ihop och blankat aktien från olika håll efter en så kallad blankningsrapport från Viceroy Research. Finansinspektionen har tagit till sig av kritiken och publicerar numera en summering där samtliga blankningspositioner framgår.

Naken blankning

Vid naken blankning har den aktie som säljs inte lånats in före försäljningen. Med andra ord saknar man täckning för blankningen eftersom man inte har säkerställt att det finns en köpare när man väl ska lämna tillbaka aktierna. Problemet med nakenblankning är att det är möjligt att blanka fler aktier än vad som finns på marknaden, vilket skapar ett onormalt starkt säljtryck på aktien.

Idag är naken blankning förbjuden i Sverige och i många andra länder, men förekommer ändå till och från. I maj 2022 fick exempelvis Nordnet böter på 100 miljoner kronor för omfattande nakenblankning efter en undersökning av Finansinspektionen.

1 svar på ”Hur fungerar blankning?”

  1. Pingback: Free float - Detta behöver du känna till - PositiveAlpha

Lämna en kommentar