Styrräntan (tidigare kallad reporäntan) är det verktyg som Riskbanken använder för att påverka ränteläget i ekonomin. Riksbanken justerar styrräntan beroende på hur hög inflationen är i förhållande till inflationsmålet på 2%. När inflationen är hög (som under 2022) höjs styrräntan successivt för att kyla ned ekonomin vilket bl.a. gör det mindre fördelaktigt att låna pengar. Om inflationen däremot ligger under inflationsmålet kommer styrräntan att sänkas successivt för att stimulera ekonomin (som efter finanskrisen 2008).
Rent konkret är styrräntan den ränta som banker får när de lånar eller placerar pengar hos Riksbanken. I dagsläget ligger styrräntan på 0,75% men har under många år varit negativ.
Hur påverkar styrräntan ekonomin?
Styrräntan påverkar ekonomin via en mängd olika ”kanaler”. Den mest intuitiva kanalen är påverkan på övriga räntor, men förändringar i styrräntan får även andra oanade konsekvenser. Vi går igenom följande kanaler:
1. Räntekanalen
Styrräntan påverkar många andra räntor i ekonomin och är tätt sammankopplad med räntor på bl.a. bostadslån och sparkonton. När Riksbanken höjer styrräntan tar det inte lång tid innan storbankerna höjer räntan på sina rörliga bolån. Korrelationen mellan styrräntan och utlåningsräntan har historiskt legat på 96%. Den starka korrelationen framgår av bilden nedan där kopplingen är ännu starkare för företagsräntor och inlåningsräntor.
2. Växelkurskanalen
Styrräntan påverkar även växelkursen och värdet på den svenska kronan. Om Sverige har en högre ränta än i omvärlden kommer utländska investerare att söka sig hit för att få avkastning på sitt kapital. Detta leder till en högre efterfrågan vilket i sin tur leder till en starkare krona. Denna process fortlöper fram tills dess att den högre räntan helt utjämnas av en förstärkt krona. Motsatt förhållande gäller när Sverige har en lägre styrränta än omvärlden. De senaste åren har kronan kraftigt tappat värde mot globala valutor som Euron och dollarn.
Under samma period har den svenska styrräntan systematiskt legat under både den europeiska styrräntan och den amerikanska. Detta är inte en ren tillfällighet. En liten öppen ekonomi som Sverige kan nämligen dra fördel av en svagare krona som kan driva både inflation och tillväxt.
Importerad inflation
När växelkursen försvagas blir det dyrare att köpa utländska varor och tjänster. Detta leder i sin tur till att inflationen stiger eftersom många importerade varor ingår i KPI. Sverige har dessutom en låg grad av självförsörjning och just import har därför en stor vikt i inflationsmåttet. Importerad inflation har inte varit något större problem senaste åren, eftersom inflationen i omvärlden varit låg samtidigt som svensk ekonomi gynnats av den lägre växelkursen. Det går t.o.m. att argumentera för att Riksbanken medvetet satt styrräntan under internationella motsvarigheter för att få draghjälp av importerad inflation i syfte att att få uppnå inflationsmålet. Under 2022 har detta dock blivit ett betydligt större problem och Riksbanken nämner just importerade varor och stigande energipriser som förklaringar på den höga inflationen i Sverige.
Ekonomisk tillväxt via växelkursen
Sverige är ett exportberoende land som har en positiv handelsbalans. Detta innebär att vi exporterar mer än vad vi importerar. Sverige har dessutom en stor mängd internationella bolag där en stor del av intäkterna genereras i utlandet. En svagare krona skapar en konkurrensfördel för exportföretag som producerar varor i Sverige. Om kronan försvagas blir det billigare att producera i Sverige jämfört med andra länder samtidigt som man får mer betalt för det man producerar. Vi visar detta med ett enkelt exempel:
- Företag X producerar möbler i en fabrik i Göteborg. Alla möbler som produceras säljs till ett tyskt möbelvaruhus.
- Under förra året låg växelkursen SEK/EURO på 10kr och företaget säljer för totalt 10 miljoner Euro, vilket motsvarar 100 miljoner kronor.
- Under nästa år försvagas kronan och den nya växelkursen är 15kr. Företaget säljer fortfarande för 10 miljoner Euro, men omsättningen har nu ökat till 150 miljoner i svenska kronor räknat.
- Samtidigt har företaget liknande kostnader eftersom all personal betalas i SEK. I det här fallet ökar alltså Företag X sin omsättning med 50% utan att producera fler möbler, samtidigt som vinstmarginalen är densamma.
3. Efterfrågekanalen
Sjunkande räntor ökar den totala efterfrågan i ekonomin genom att stimulera konsumtionen. Eftersom det tar längre tid för produktionen att ställa om kommer efterfrågan initialt att vara större än utbudet. Detta skapar i sin tur ett pristryck när företag försöker ställa om, vilket leder till högre inflation. Samma princip gäller vid stigande räntor då företag kan få problem med för stora lager och för mycket personal när efterfrågan sjunker.
Det förekommer alltså en fördröjning mellan förändringar i styrräntan och ekonomisk aktivitet eftersom det tar tid för företag och hushåll att ställa om. Ofta kan det ta mellan 1-4 år för ekonomin att ställa om och därför är det viktigt att centralbanken ”timar” förändringar i styrräntan på ett bra sätt. Annars finns det en risk att ekonomin överhettas (vid sänkningar) eller kommer in i en djup recession (vid höjningar).
4. Tillgångspriser och förmögenhetsvärde
Styrräntan påverkar även majoriteten av alla tillgångar. Generellt tenderar tillgångspriser att gå ned när styrräntan stiger till följd av högre diskonteringsränta. Vi skriver mer ingående om detta i artikeln Investera vid hög inflation och Ränta och aktiepriser. Tillgångspriser har i sin tur en stor påverkan på vår förmögenhet och därmed hur mycket vi kan låna och spendera. När bostäder och aktier ökar i värde till följd av lägre räntor växer vår förmögenhet. Detta ökar vårt egna kapital och sänker risken på belånade tillgångar. En del av detta kan användas för ytterligare belåning eller för konsumtion.
Hur fungerar styrräntan i praktiken?
Styrräntan ges i ett slutet system där varje affärsbank har ett konto hos Riksbanken. Systemet kallas för RIX och man kan egentligen se det som ett vanligt bankkonto. Vid överskott på kontot får man ränta från Riksbanken och vid underskott får man betala en ränta till Riksbanken. Lite som att ha ett sparkonto samtidigt som man har ett bolån hos banken. Precis som i fallet med ett vanligt bankkonto är utlåningsräntan högre än inlåningsräntan. I dagsläget är inlåningsräntan 0,1 procentenheter lägre än styrräntan och utlåningsräntan är 0,1 procentenheter högre än styrräntan.
I Sverige bestäms penningmängden av hur mycket pengar som bankerna skapar i systemet. För mer information om detta, se artikeln Hur skapas pengar. En vanlig missuppfattning är att vi fortfarande har banksystemet Fractional Reserve Banking. Detta innebär att bankerna behöver behålla en viss andel av insättningarna som reserver och kan därför inte låna ut allt. Sverige övergav systemet 1994 och har idag istället ett kapitaltäckningskrav som begränsar bankernas utlåning.
Med kapitaltäckningskravet måste banken justera sitt saldo hos Riksbanken för att spegla risken med bankens inlåning och utlåning. Bankerna kan justera saldot genom att göra transaktioner med varandra, t.ex. genom att ge ut säkerställda obligationer (bostadslån) som en annan bank köper.