Hur fungerar en realobligation?

En realobligation har till skillnad från en vanlig obligation ett inbyggt skydd mot inflation. Avkastningen består dels av en fast realränta, plus en justering för inflationen under löptiden. Obligationer är en underliggande tillgång i räntefonder och har generellt sett lägre risk än aktier som tillgångsslag. Med det sagt finns det primärt 3 olika risker i en vanlig obligation:

  • Ränterisk. Ökad marknadsränta leder till lägre obligationspriser.
  • Inflationsrisk. Om marknadsräntan inte följer inflationen tappar ränteutbetalningarna i obligationen sitt värde.
  • Kreditrisk. Avser bl.a. sannolikheten att utgivaren (stat, företag, bank osv) går i konkurs.

En realobligation tar helt bort inflationsrisken. Denna artikel kommer därför att gå igenom hur den avkastningen bestäms i praktiken. Eftersom beräkningen kräver förkunskaper i vanliga obligationer, kan du följa denna länk för att läsa mer om begrepp, prissättning och olika typer av obligationer.

I Sverige ansvarar Riksgälden för statens upplåning och ger bl.a. ut Realobligationer. Dessa obligationer har generellt en löptid på mellan 5-20 år och som ett mått på inflation utgår Riksgälden från KPI (KonsumentPrisIndex). Som småsparare kan det vara svårt att investera direkt i Riksgäldens obligationer och därför är det vanligt att istället köpa en realräntefond.

Exempel Svensk Realobligation

Här utgår vi från en faktisk svensk realobligation som gavs ut 1994 och förutsättningarna är följande:

  • Löptid på 10 år
  • Real kupongränta: 4%
  • Lånebelopp: 100 miljoner kr
  • Basindex KPI 1994: 245

I detta fall lånar staten alltså in 100 miljoner kronor, mot en årlig real kupongränta om 4%. Konsumentprisindex står vid utfärdandet på 245,1. Efter 10 år ska den sista kupongen betalas ut. KPI står nu i 280,2 och frågan är hur stor kupongutbetalningen kommer att vara på lånet?

Vi behöver då räkna ut den nominella kupongen enligt följande formel:

Eftersom det varit inflation under perioden blir alltså den nominella räntan högre än den reala räntan. Motsatt förhållande gäller om det är deflation under perioden. Utöver kupongen så ska även det nominella beloppet betalas tillbaka när obligationen förfaller. Den beräknas på precis samma sätt enligt följande:

Återbetalningsbelopp = Lånebelopp * Indexfaktor –>

N = 100 mnkr * 280,2 / 245,1 = 114 mnkr

Vid deflation kan indexfaktorn bli negativ. Därför har vissa realobligationer ett deflationsskydd som innebär att indexfaktorn inte kan understiga 1 vid förfallodatum.

Lämna en kommentar