Som investerare är det oerhört svårt att tima marknaden och det finns ett antal anledningar till varför det är så svårt att göra detta framgångsrikt på lång sikt. För det första innebär marknadstiming att du behöver ha rätt i dina projektioner ”två gånger”, d.v.s. både när marknaden är på väg att vända upp och när den har peakat.
En stor del av avkastningen på börsen kommer från ett par enskilda handelsdagar under ett börsår, och om dessa missas systematiskt får det enorma konsekvenser för den totala avkastningen. JP Morgan undersökte detta för S&P500 de senaste 20 åren där de 10 bästa börsdagarna under hela perioden stod för över 50% av avkastningen. Med det sagt finns det en börsindikator som tillförlitligt förutspått alla större börskrascher sedan 1975 så som finanskrisen 2008, dotcom-bubblan 2000 osv.
Vad är Yield Curve?
Yield Curve (eller avkastningskurva på svenska) är en graf som mappar avkastningen för amerikanska statsobligationer med olika löptider. Generellt tenderar avkastningen att gå upp ju längre löptid en obligation har och därför brukar avkastningskurvan peka uppåt. Detta speglar ett antal faktorer:
- Kreditrisk. Även om en statsobligation är en säker placering finns det en risk att staten inte kan betala räntan på obligationen. Denna risk ökar ju längre löptid en obligation har. Därför vill investerare ha en högre avkastning.
- Ränterisk. När man köper en statsobligation med en längre löptid behöver man göra en prognos om vad räntan kan vara i framtiden. Ju längre tidsperiod desto svårare blir det att göra denna prognos. Investerare vill ha betalt för den ökade osäkerheten som detta innebär.
- Tidsfaktorn. Pengar idag är mer värt än pengar imorgon och investerare som låser sina pengar under en längre period vill ha mer betalt för detta.
För tillfället ser avkastningskurvan ut ”som vanligt” med högre yield för längre löptider.
Samband mellan ränta, yield och obliationspriser
För att förstå avkastningskurvan behöver man förstå sambandet mellan ränta, avkastning och yield.
Yield beräknas genom att ta priset på obligationen genom den den årliga ränteutbetalningen. Om en obligation exempelvis kostar 100 dollar, med en löptid på 1 år och en ränteutbetalning på 10 dollar blir Yielden:
För att förstå avkastningskurvan behöver man förstå sambandet mellan ränta, obligationspriser och yield:
Räntan går upp –> Priset för obligationen minskar –> Yielden ökar.
Detta beror på att kvoten mellan obligationspriset och ränteutbetalningen ökar. Obligationer prissätts genom Nuvärdesberäkning och därför går priset ned när räntan går upp.
Ett enkelt exempel kan även illustrera detta:
Exempel ökad yield
- Du köper en amerikansk statsobligation för 100 dollar
- Ränteutbetalningen är 10 dollar årligen
- Löptiden är 2 år
- Yielden är då 10%
Efter ett år höjer Fed räntan och ränteubetalningen på en likvärdig obligation med ett års löptid ökar till 11 dollar som också kostar 100 dollar. Med ett års löptid kvar vill du nu sälja din obligation och köpa den ”nya” 1-årsobligationen med den högre räntan. Du går till marknaden och vill sälja obligationen för 100 dollar (samma pris som du köpte den för). Detta går inte någon köpare med på eftersom dom nu kan få en högre ränta på den 1-åriga obligationen till samma pris. Du bestämmer dig därför för att sälja obligationen för 95 dollar istället. När den nya köparen tar över obligationen har Yielden gått upp till:
Vad visar en inverterad Yield Curve?
En inverterad avkastningskurva visar ett motsatt samband, d.v.s. att yielden (avkastningen) är lägre för obligationer med längre löptid, än för obligationer med kortare löptid. Detta indikerar att investerare är pessimistiska inför framtiden och tror på en recession framgent som följs av lägre räntor.
Idag har den inverterade avkastningskurvan blivit synonym med skillnaden i avkastning mellan 3-månaders statsobligationer och 10-åriga statsobligationer. När avkastningen är högre för 3-månader än för 10-åringen är kurvan inverterad vilket indikerar en kommande recession.
Senaste gången kurvan inverterades var från maj till oktober 2019, vilket följdes av ett börsras på 30% i mars 2020. Detta var första gången kurvan inverterade sedan 2008 och även det största börsraset sedan finanskrisen.
Hur lång tid tar det från invertering till recession?
Om vi nu vet att sambandet mellan en inverterad Yield Curve och en stundande recession är robust: kan man använda börsindikatorn för att ”tima” marknaden?
Troligtvis inte. I genomsnitt har det tagit 21,5 månader från invertering till börskrasch för de senaste 6 recessionerna, se bild nedan.
Vi ser också från bilden att det är stor spridning där det kan ta allt från 10 månader till 33 månader för recessionen att anlända. Detta gör det väldigt svårt att avgöra när man ska ta sig ur från marknaden. Att ligga helt utanför marknaden under flera års tid kan vara kostsamt, även om man missar den värsta nedgången, eftersom man går miste om mycket avkastning innan recessionen. Dimensional gjorde en studie på detta med en strategi där portföljen bestod av 100% aktier innan invertering och 100% obligationer efter invertering. Denna strategi underpresterade dock systematiskt mot passiva strategier på flera marknader, vilket troligtvis berodde på den längre perioden av positiv avkastning som ofta inträffar mellan invertering och recession.
Studien hade dock en ganska ”aggressiv” strategi där portföljen skiftade över från 100% aktier till 100% obligationer direkt efter invertering. Från grafen ovan ser vi att den kortaste perioden från invertering till recession var 10 månader. Det är möjligt att utfallet blivit annorlunda med en strategi där skiftet i portföljen istället sker en tid efter inverteringen. Det hade också varit intressant att se en annan viktning i portföljen, där exempelvis andelen aktier minskas efter invertering, men den går inte ned till 0.
Kan avkastningen förbättras genom att använda kurvan?
Även om invertering historiskt har varit en tillförlitlig indikator för en recession, är det svårt att använda informationen för att förbättra avkastningen. Detta beror på att det är svårt att förutsäga exakt när recessionen där tidsramen mellan invertering och recession ligger på mellan 10 till 33 månader. Man missar därför mycket avkastning i mellanperioden. Det hade dock varit intressant att se fler studier med mindre extrema placeringsstrategier.
Om man litar på indikatorn kan följande slutsats dras:
- Innan invertering. Här finns det ingen anledning till att gå ur aktiemarknaden eller ha en lägre andel aktier i portföljen
- Efter invertering. När kurvan väl inverterat bör man vänta en period med att minska aktieandelen. Oavsett när recessionen kommer bör man inte minska andelen aktier allt för mycket.