Introduktion till inflation

Inflation är ett koncept som vi får lära oss om i ganska ugn ålder och som påverkar oss i många delar av livet. Även om det är viktigt att förstå vad inflation innebär, kan konceptet vara ganska svårt att greppa. På många sätt är inflation ”orättvist” och konsekvenserna av inflation kan variera kraftigt beroende på vad du lägger dina pengar på. I vissa fall kan inflation vara gynnsamt och i andra fall djupt problematiskt för den enskilde.

Ett bra exempel är husägare. Historiskt har bolånetagare gynnats av att inflationen varit högre än bolåneräntan eftersom värdet på bostaden ökat samtidigt som värdet av lånet urholkats. Samma grupp har på senare tid missgynnats av de höga energipriserna som i vissa delar av landet stigit med 249% under 2021.

Den här artikeln kommer därför att gå igenom vad inflation är för något och hur du kan tänka kring det. Artikel struktureras upp i följande delar:

• Vad är inflation för något?
• Hur mäter vi inflation?
• Orsaker bakom inflation
• Koppling till inflationen under 2021
• Varför vill vi ha inflation från första början?

Vad är inflation för något?

Inflation mäter förändringen i det allmänna pristrycket i ekonomin. Grovt förenklat innebär inflation alltså att våra pengar minskar i värde över tid och att vi som konsumenter successivt förlorar vår köpkraft. Inflation brukar uttryckas i procent för att beskriva hur mycket priserna förändras från en tid till en annan. En vanlig tolkning är att en hundralapp idag är mindre värd än en hundralapp i framtiden. För att det ska vara enklare att förstå visar vi hur inflation fungerar med ett enkelt exempel:

Jonas jobbar som VVS-montör, tjänar 30 000kr i månaden och bor i en hyresrätt för 8000kr i månaden. Jonas bytte nyligen arbetsgivare och fick då en löneökning på 3000kr, vilket motsvarar en höjning med 10% . Den högre lönen är en följd av att det är ont om arbetskraft i branschen, och så ser det ut i resten av ekonomin också. På hyresavin märker Jonas nu att hyran gått upp till 8800kr, vilket också motsvarar en höjning med 10%. När han kontaktar fastighetsbolaget förklarar dom att detta beror på ökade kostnader, bl.a. när det gäller service och underhåll. Fastighetsbolagets leverantörer inom VVS, fastighetsservice, trädgårdsskötsel osv, har nämligen höjt sina priser med 10% för att kunna betala sina anställdas stigande löner. När Jonas går till matbutiken märker han att matkassen som tidigare kostat 300kr nu kostar 330kr. Så ser det ut för Jonas övriga utgifter också. Summa summarum har alltså Jonas fått en löneförhöjning på 10%, men har samtidigt fått ökade kostnader med 10%. Han kan därför inte konsumera mer än tidigare utan har endast behållit sin köpkraft. Jonas planerar därför att kräva en löneförhöjning på 10% även nästa år, eftersom hans omkostnader stigit så snabbt under året.

I exemplet ovan har Jonas blivit rikare i kronor räknat, men han kan ändå inte konsumera mer eftersom allting också blivit dyrare i kronor räknat. Om Jonas stannat kvar hos sin gamla arbetsgivare och tjänat 27000kr hade hans köpkraft istället minskat med 10%. Jonas tankegångar om att kräva en hög löneökning även nästa år kastar även ljus på en annan intressant aspekt av inflation. Nämligen att samhällets förväntningar om inflation i framtiden får en direkt effekt på den faktiska inflationen idag. Det är därför enormt viktigt att samhällets aktörer litar på centralbankernas prognoser om framtida inflation, men mer om det senare. Innan vi går in på det behöver vi förstå på hur man mäter inflation från första början.

Hur mäter vi inflation?

Inflation är ett teoretiskt koncept som inte går att mäta med någon exakthet. Centralbanker försöker därför hitta metoder som följer inflationen med så stor träffsäkerhet som möjligt. Den vanligaste metoden är att använda sig av ett KonsumentPrisIndex, eller KPI. Det innebär att man sätter ihop en korg med varor som motsvarar en genomsnittlig konsuments inköp och ser hur priset på den korgen förändras över tid. Måttet på inflation blir då:

Du tar med andra ord priset för korgen ett visst år och dividerar med priset för korgen föregående år. KPI följer även förändringar i konsumentbeteende, vilket innebär att vissa varor får en större vikt medan andra varor helt faller ur korgen. Processen kan liknas med när man sätter ihop en indexfond. Där tar man istället en ”korg” med bolag, ger bolagen olika vikt i indexet och kollar sedan hur sammansättningen förändras över tid.

Majoriteten av alla centralbanker använder sig av konsumentprisindex, men metodiken kan skilja sig åt mellan länder. Exempelvis justerade Riksbanken inflationsmåttet 2017 och tog bort effekten av ändrade bolåneräntor. Federal Reserve i USA gör även dem en mängd justeringar i sina inflationsmått.

Orsaker bakom inflation

Inflation kan uppstå av olika anledningar. De vanligast förekommande är:

1. Det trycks för mycket pengar. Inflation inträffar i det här fallet när penningmängden ökar snabbare än real BNP. Det finns många exempel på hyperinflation som uppkommit till följd av detta. Kända exempel är Tyskland under 1923 och i Zimbabwe 2009. I båda fallen nådde inflationstakten flera tusen procent och situationen i Zimbabwe urartade så pass mycket att centralbanken till slut gav ut en sedel om 100 triljoner dollar. Kallas även för monetär inflation.
2. Hög efterfrågan på varor och tjänster. Inflation inträffar när efterfrågan är högre än utbudet. Ett klassiskt citat för att beskriva denna typ av inflation är: ”Too much money chasing too few goods”. Kallas därför även ibland för efterfrågeinflation.
3. Ökande produktionskostnader. Inflation uppkommer då företag måste höja sina priser till följd av stigande löner eller/och stigande kostnader för insatsvaror. Ett bra exempel på detta är de stigande fraktpriserna i samband med coronakrisen. Kallas även för utbudsinflation.
4. Inflationsförväntningar. Inflation har en tendens att bli en självuppfyllande profetia. När ett företag beslutar om priser för en kommande produktlansering, eller när en anställd ska förhandla om lön måste man ta hänsyn till vad prisnivån förväntas vara i framtiden. Oförutsedd inflation kan äta upp både företags marginaler och den anställdes löneförhöjning. Eftersom inflation är väldigt svårt att förutsäga är det vanligt att samhällets aktörer utgår från hur det har sett ut historiskt. Om inflationen varit 5% de senaste 10 åren är det rimligt att anta att inflation kommer att vara 5% även nästa år. I det fallet kommer företag öka sina priser med 5% kommande år och en anställd kommer att kräva minst 5% i löneförhöjning. Med andra ord: hög inflation kan uppstå till följd av en förväntat hög inflation.

Koppling till inflationen under 2021

För att de olika orsakerna till inflation ska bli tydligare att förstå gör vi en koppling till hur inflationen sett under 2021:

1. Monetär inflation. Centralbanker över hela världen har ökat penningmängden kraftigt. I USA har penningmängden nästan dubblats sedan 2017 och ökningstakten tilltog ytterligare under 2021. Samtidigt har pengarnas omsättningshastighet minskat kraftigt senaste åren, vilket innebär att en ökning av penningmängden inte får samma effekt på inflation. Vi skriver mer ingående om detta i artikeln Hur skapas pengar?
2. Efterfrågeinflation. Hög efterfrågan på vissa typer av varor. Under coronakrisen har vi sett ett antal förändringar i konsumentbeteende. Efterfrågan har ökat väsentligt i vissa sektorer och minskat väsentligt i andra. Konsumenter lägger exempelvis mer tid/pengar på hemmet och mindre pengar på nöjen. Summa summarum har inflationen inte varit speciellt driven av efterfrågan.
3. Utbudsinflation. Brist på insatsvaror och högre produktionskostnader. Coronakrisen har strulat till det i leverantörskedjorna ordentligt. Företag har svårt att leverera produkter till sina kunder p.g.a brist på viktiga insatsvaror, vilket skapat en negativ utbudschock. Exempel är bristen på halvledare som bl.a. lett till att priserna på andrahandsmarknaden för bilar rusat. Enligt Wayke ökade priserna med 19% under 2020. Samtidigt har energipriser och bränslepriser ökat kraftigt och har bidragit mycket till den totala inflationen under perioden.
4. Högre inflationsförväntningar. Sverige uppmätte den högsta inflation sedan 1993 under 2021. För 2022 ligger förväntningarna på 2,3%, jämfört med 1,8% i september 2021. Detta kastar ljus på ett stort problem med inflation, nämligen att hög inflation idag leder till hög inflation i framtiden.

Varför vill vi ha inflation från första början?

Om nu inflation är så problematiskt kan man fråga sig varför Riksbanken har ett mål om 2% inflation på lång sikt? Det finns ett par förklaringar på detta.

Till att börja med ger inflation ett incitament att konsumera idag istället för imorgon vilket får dom ekonomiska hjulen att snurra vidare. Vid deflation (pengar ökar i värde) är det smartare att köpa en TV om 1 år eftersom TV:n troligtvis kostar mindre då. Långsiktig deflation leder till uppskjuten konsumtion och är ett stort problem, bl.a. i Japan.

Utöver det kan inflationsmålet motiveras med följande:

• Lönebildning. Löner revideras en gång per år och förhandlingarna baseras bl.a. på inflationstakten i samhället. En stabil inflationstakt på 2% innebär att anställda kan få en löneökning varje år och vara nöjda, även om den i praktiken till stor del äts upp av inflationen. Detta såg vi exempel på under 2020 jämfört med 2021. Löneökningarna var generellt lägre under 2020 då kollektivförhandlingar sköts upp p.g.a osäkerheten med corona. Samtidigt var reallöneökningen (efter inflation) högre än på länge eftersom inflationen var så pass låg. Motsatt förhållande gällde under 2021. Löneökningen i nominella termer (innan inflation) var högre men ökningen åts upp av den högre inflationen.
• Lägre risk för deflation. Det är relativt ovanligt att inflation landar på just 2%. Riksbanken har därför ett variationsband mellan 1-3% eftersom det är svårt stt detaljstyra inflationen. Med ett mål på 0 eller 1 procent ökar risken för deflation.
• Lämnar utrymme för kvalitetsförbättringar. KPI tar normalt hänsyn till kvalitetsförbättringar i de produkter som ingår i ”korgen”. Exempel kan vara mobiltelefonen som en gång bara var en telefon men som numera även har kamera, internet, digital plånbok osv. I vissa fall kan kvalitetsförbättringar vara svåra att ta hänsyn till och då ”uppstår” inflation.