En inblick i räntefonder

av
Resultat från google vid sökning på räntefonder

Räntefonder är ett samlingsnamn för fonder som investerar i räntebärande värdepapper så som företagsobligationer eller statobligationer. Generellt har räntefonder lägre risk än aktiefonder, men också en lägre förväntad avkastning.

Historiskt har räntefonder fungerat som en krockkudde i många portföljer eftersom avkastningen gått i motsatt riktning jämfört med börsen. Eftersom börsen är oförutsägbar på kort sikt brukar sparrobotar och investeringsrådgivare rekommendera en större andel räntefonder vid en kort investeringshorisont för att sänka den totala risken. Trots det är den allmänna kännedomen kring räntefonder låg, och därför är det vanligt som småsparare att man tar på sig risker som man inte är medveten om.

I dagens låga ränteläge har många räntefonder vänt sig mot företagsobligationer som ett sätt att generera avkastning. Sedan 2012 har Riksbanken och andra centralbanker köpt bl.a. statsobligationer med det uttryckliga målet att trycka ned räntan så att investerare kan leta efter alternativa investeringar. Därför är det inte konstigt att räntefonder letar sig bort från statsobligationer. Detta är dock inte något som är tydligt för dig som investerare, vilket framgår i exemplet nedan. Problemet är bl.a. att företagsobligationer tenderar att röra sig med börsen och kan tappa i värde vid börsnedgångar. Under coronapandemin 2020 kraschade exempelvis marknaden för företagsobligationer och 5 års avkastning raderades på 1 månad enligt Morningstar. Innan du går vidare rekommenderar vi att du läser på om obligationer, vilket är den underliggande tillgången i en räntefond.

Artikeln går igenom följande delar:

Vilka ”lån” kan ingå i en räntefond?

Räntefonder kan kategoriseras som långa eller korta beroende på löptiden, men vad är det egentligen för typ av ”lån” som dessa räntefonder innehåller? Traditionellt har det primärt bestått av obligationer utgivna av stater, men i takt med att räntorna sjunkit har andra typer av räntepapper fått stor vikt i räntefonderna. Vi går här igenom igenom de vanligaste formerna:

Statsobligationer

Statsobligationer är skuldebrev utgivna av en stat och ses som den säkraste typen av obligationer (givet att staten har hög kreditvärdighet osv). I Sverige är det Riksgälden som ansvarar för svenska statsobligationer och dom erbjuder båda korta obligationer med löptid från 3 månader (statsskuldväxlar) till obligationer med löptider på 50 år. En mer djupgående beskrivning hittar du i vår artikel om obligationer.

Bostadsobligationer

Detta är obligationer som ges ut av bostadsinstitut, där majoriteten ges ut av dotterbolag till storbankerna. Det rör sig alltså om bostadslån som banken säljer vidare till räntefonder för att finansiera sina lån. Därmed får räntefonderna ta del av låntagarnas räntebetalningar. Dessa kallas ibland även för säkerställda obligationer, då merparten av obligationerna har underliggande bostäder som pant. Varianter på bostadsobligationer var det som lade grunden för finanskrisen 2008 då Mortgage-Backed Securities (MBS) och Collaterized Debt Obligations (CDO) rasade i värde.

Företagsobligationer

Som namnet antyder är detta obligationer som ges ut av företag som ett sätt att finansiera sin verksamhet. Generellt har företagsobligationer ett högre avkastningskrav, eftersom det ses som en mer riskfylld investering jämfört med både statsobligationer eller bostadsobligationer. Räntefonder med mycket företagsobligationer av lägre kreditvärdighet brukar kallas för ”High Yield”.

Vad köper jag egentligen?

Som småsparare kan det vara klurigt att förstå vad det faktiskt är som man investerar i när man köper en räntefond. Många fonder har generella beskrivningar på vad fonden investerar i, och en räntefond som primärt äger företagsobligationer kan ha ett snarlikt namn som en räntefond som primärt äger bostadsobligationer.

För att illustrera detta går vi igenom den mest köpta fonden på Avanza, AMF Räntefond Lång. Under ”fondinformation” på Avanza kan man läsa följande:

”Fonden placerar i svenska obligationer som ges ut av staten, kommuner och mycket kreditvärdiga företag.”

Detta kan tolkas som att fonden primärt äger svenska statobligationer, men vid en närmre anblick ser verkligheten helt annorlunda ut. Enligt AMF:s årsberättelse för 2020 består nämligen fonden av:

  • 37% bostadsobligationer. Här är alla storbanker representerade och det största innehavet är i SEB som står för 10% av hela portföljen.
  • 17% svenska stats- och kommunobligationer.
  • 55% företagsobligationer. Här hittar vi företag som Bank Norwegian, Volkswagen Finans, Hexagon, Daimler Finans och Islandsbanki.
Utdrag på AMF:s företagsobligationer

Islandsbanki bytte namn efter finanskrisen 2009 från Glitnir då delar av banken gick i konkurs. Samma år fick Glitnir, tillsammans med 3 andra isländska banker, ett satiriskt nobelpris i ekonomi med följande motivering:

”For demonstrating that tiny banks can be rapidly transformed into huge banks, and vice versa (and for demonstrating that similar things can be done to an entire national economy”

lg Nobel Prize

Ironiskt nog fick även Volkswagen samma ”nobelpris” i kemi 2016 för deras framgångsrika sätt att minska andelen utsläpp, just när bilarna skulle testas.

Från andra aktörer (nätmäklare, pensionsmyndigheten osv) är det otydligt att fonden har så pass stor andel företagsobligationer. Nedan finner ni ett urklipp från pensionsmyndigheten på de 10 största innehaven, vilket än en gång visar en annan bild än urklippet ovan.

Pensionsmyndigheten

Hur ser fördelningen ut för andra räntefonder?

Fördelningen mellan bostadsobligationer, företagsobligationer och statsobligationer är vanlig även bland andra räntefonder. Det är också vanligt att innehaven specificeras på samma sätt som ovan, med stora enskilda positioner hos bostadsinstitut. Detta beror på att det är relativt få aktörer som erbjuder denna produkt (primärt storbanker) och därför är det naturligt med större positioner. Det är också naturligt med mindre positioner i enskilda företagsobligationer, för att sprida ut risken så mycket som möjligt. Kontentan blir dock att fondinformation blir missvisande i likhet med exemplet ovan.

Samband mellan löptid och risk

Den genomsnittliga löptiden i skuldebreven påverkar risken i räntefonden. Räntefonder med lång löptid har generellt en högre risk, men också en högre förväntad avkastning. Nedan går vi igenom fördelar/nackdelar med korta och långa räntefonder.

Korta räntefonder

Korta räntefonder investerar i räntepapper med en löptid på högst 1 år. Avkastningen följer ofta centralbankens srtyrränta, så som Reporäntan för svenska korta räntefonder. Korta räntefonder investerar vanligtvis i skuldebrev utgivna av stater, företag eller bostadsinstitut. Eftersom dessa räntefonder lånar ut pengar på väldigt kort sikt, är risken betydligt lägre än för räntefonder med lång löptid. Med det sagt kan risken ändå vara hög om räntefonden investerar i värdepapper med låg kreditvärdighet.

Detta ser vi exempel på genom att analysera Avanzas utbud av korta räntefonder:

Här ser vi att avkastningen skiljer sig åt väsentligt mellan olika räntefonder. Fonden Evli Short Corporate Bond har genererat 15% avkastning på 5 år, medan Skandias korträntefond genererat en negativ avkastning på ca 1%. Skillnaden beror på att Evli lånar ut pengar till företag med lägre kreditvärdighet, vilket Skandia inte gör. Detta är något av en sanning för räntefonder: hög avkastning är synonymt med hög risk.

Utradering av penningmarknadsfonder

Precis som i fallet med AMF Räntefond Lång, består räntefonderna ovan primärt av bostadsobligationer och företagsobligationer. Tidigare hette många av dessa fonder ”Penningmarknadsfond” men bytte namn efter en EU-förordning som trädde i kraft 2019. Förordningen krävde nämligen att penningmarknadsfonder antingen investerade i statspapper, eller hade en tillräckligt låg volatilitet för att få kallas penningmarknadsfonder. Här kommer ett par exempel på namnbyten från fonderna ovan:

  • Swedbank Robur Räntefond hette tidigare Swedbank Robur Penningmarknadsfond, se pressmeddelande.
  • SPP Korträntefond hette tidigare Penningmarknadsfond 2018, se pressmeddelande.
  • SEB Korträntefond hette tidigare SEB Penningmarknadsfond, se pressmeddelande.
  • Skandia Korträntefond hette tidigare Skandia Penningmarknadsfond, se pressmeddelande.

EU-förordningen skapades i syfte att få en större stabilitet i det finansiella systemet. Händelser under finanskrisen visade nämligen att penningmarknadsfonder kan vara extra sårbara under stressade marknadsförhållanden och bidra till att kriser sprids eller förstärks. I det här fallet blev alltså resultatet att penningmarknadsfonder försvann som sparalternativ. Avanza erbjuder nu inte längre några penningmarknadsfonder.

Fördelar kort räntefond

  • Låg kreditrisk. Eftersom pengarna lånas ut på kort sikt är det lägre risk att utgivaren går i konkurs.
  • Låg prisrisk. Förändrade marknadsräntor har stor påverkan på obligationspriset. Ökande räntor ger lägre obligationspriser och därmed sämre avkastning. På kort sikt svänger marknadsräntan mindre.
  • Skyddar mot inflation. Om exempelvis centralbanken höjer räntan till följd av hög inflation kommer en kort räntefond snabbt kunna ställa om till det nya marknadsläget.

Nackdelar kort räntefond

  • Inget bra långsiktigt alternativ. Har du möjlighet att avvara ditt kapital på lång sikt (+10 år) bör du vända dig till tillgångsslag med högre risk och högre förväntad avkastning, så som aktier.
  • Låg avkastning vid låga marknadsräntor. Från bilden ovan ser vi att ett antal räntefonder genererat en negativ avkastning på 5 års sikt. Detta beror på att vi har negativa reporäntor vilket innebär att räntefonder i vissa fall måste betala ränta för att låna ut sina pengar. Vid Riksgäldens senaste auktion för statsskuldväxlar med 3 månaders löptid fick investerare exempelvis en snittränta på -0,19%.

Långa räntefonder

Långa räntefonder har en genomsnittlig löptid på över 1 år och ofta betydligt längre än så. I övrigt fungerar långa räntefonder på samma sätt som korta räntefonder. På den svenska marknaden är det svårt att hitta fonder som innehåller räntepapper med en löptid på över 10 år, utan då kan ETF:er vara ett alternativ.

Fördelar lång räntefond

  • Skyddar mot deflation. Obligationspriser ökar i perioder av sjunkande marknadsräntor, exempelvis vid deflation. Långa räntefonder har en högre räntekänslighet till följd av en längre löptid i räntepappren. Om du är osäker på varför, kolla gärna vårt exempel om obligationer och se vad som händer med priset när löptiden ökar vid lägre diskonteringsränta.
  • Högre förväntad avkastning. Eftersom det är svårt att förutsäga marknadsräntan under en längre period behöver investerare få betalt för osäkerheten som längre obligationer innebär. Därför tenderar långa räntefonder att ge en högre avkastning. En parallell kan dras till bunden eller rörlig ränta när det gäller bolån. Historiskt har rörlig ränta oftast varit billigare än bunden ränta. Detta beror på att låntagaren i praktiken får en försäkring mot förändringar i räntan med förutsägbara ränteutgifter. Banken vill få betalt för den risken/försäkringen och har därför en säkerhetsmarginal i sina bundna räntor.

Nackdelar lång räntefond

  • Sämre skydd mot inflation. En lång räntefond har inte samma möjlighet att ställa om sin portfölj för att skydda sig mot inflation
  • Högre kreditrisk. Eftersom pengarna lånas ut på längre sikt är sannolikheten större för att betalningar uteblir eller att utgivaren går i konkurs.
  • Högre prisrisk. Långa räntefonder har en större osäkerhet kring den faktiska avkastningen. Den presterar sämre vid stigande marknadsräntor och bättre vid sjunkande marknadsräntor.

Valutarisk

Vissa räntefonder investerar i räntepapper utgivna i utländska valutor, så som EURO eller dollar. En räntefond utgiven i dollar ökar exempelvis i värde när kronan försvagas och vice versa. Genom att investera i en sådan fond introducerar du alltså ytterligare en risk att ta hänsyn till. De senaste åren har svenska sparare dock fått en positiv effekt, då kronan försvagats successivt.

Alternativ till räntefond

I en lågräntemiljö kan det vara en god idé att kika på alternativ till räntefonder. Dels p.g.a. den låga avkastningen men också med tanke på att räntefonder senaste tiden inte har gett samma skydd som tidigare under börsnedgångar. Primärt är det 2 alternativ som är intressanta:

  • Bankkonto med insättningsgaranti. Här får du en garanterad avkastning på strax under 1%, beroende på hur länge du låser pengarna på kontot.
  • Amortera på bostadslån. Idag ligger snitträntorna för bolån på ca 1,3%. Genom att amortera istället för att investera får du alltså en garanterad avkastning motsvarande din räntekostnad. Generellt har bostadslån en högre ränta jämfört med räntefonder, vilket gör att det rent matematiskt är fördelaktigt. Nackdelen är att du inte har samma möjlighet att plocka ut pengarna, och det kan vara mer komplicerat att försöka hålla koll på din portfölj.

Summering

Räntefonder har historiskt varit ett bra komplement till aktiefonder och en självklarhet att ta med som tillgångsslag i portföljen. I takt med att räntorna sjunkit har räntefonder sökt sig från statsobligationer till mer riskfyllda alternativ, så som företagsobligationer och bostadsobligationer. Dessa typer har inte samma negativa korrelation med börsen och därför skyddas portföljen inte på samma sätt när börsen går ned. Vid köp av räntefonder behöver man därför vara medveten om detta. Utifrån fondinformation är det generellt svårt att avgöra vad räntefonden investerar i och hur fördelning av olika typer av obligationer ser ut.

Man behöver också vara medveten om andra risker så som valutarisk, ränterisk och kreditrisk. I dagens lågränteläge finns det alternativ till räntefonder så som bankkonto med insättningsgaranti och amortering på bostadslån.

Lämna en kommentar