Special Purpose Acquisition Company, eller SPAC, är ett skalbolag som kan användas av privata bolag som ett ”fordon” för att ta sig till börsen. När en SPAC bildas samlas pengar in från olika investerare eller sponsorer. Ambitionen är att börsnotera skalbolaget via en IPO (börsnotering) för att därefter köpa upp ett lämpligt privat onoterat bolag.
Teoretiskt finns det fördelar både från investerares och bolagets perspektiv. Investerare får möjlighet att äga större onoterade bolag samtidigt som bolaget i fråga kan gå till börsen på kortare tid. En traditionell börsnotering kan ta mellan 12-18 månader, medan den genomsnittliga SPAC:en gör sitt uppköp inom 3-6 månader.
Även om SPAC:ar inte är ett nytt påhitt är det först på senare tid som det blivit populärt, framförallt i USA. Under 2021 noterades 621st SPAC:ar i USA, jämfört med 2st 2010. Exempel på kända SPAC:ar är brittiska rymdreseföretaget Virgin Galactic och svenska ACQ Bure som är initierat av det svenska investmentbolaget med samma namn. Svenska elbilsföretaget Polestar planerar också att gå till börsen i USA via skalbolaget Gores Guggenheim.
När man investerar i en SPAC vet man inte exakt vilket företag som kommer att förvärvas. Därför får man lita på att ledningen besitter kompetensen att hitta en bra uppköpskandidat. Ofta har investerarna/sponsorerna en särskild expertis inom någon bransch/industri. Det är även svårt för investerare att värdera en SPAC innan uppköpet eftersom bolaget är nybildat och saknar historik. Värderingen av bolaget i det här fallet är synonymt med att granska personerna bakom SPAC:en och deras tidigare prestationer. På så sätt kan upplägget exempelvis liknas med en hedgefond där transparensen mot andelsägarna generellt är låg Man investerar då istället i fondförvaltarens förmåga att skapa överavkastning.
Riskerna med SPAC
Baserat på historisk avkastning verkar SPAC:ar generellt underprestera mot marknaden. Bloomberg undersökte just detta i USA och kom fram till att 2 tredjedelar av aktierna underpresterade kraftigt under första halvan av 2021. Förlustbolagen genererade en negativ avkastning på 26% i snitt. Dessa förluster verkar inte heller balanseras upp av onormalt höga avkastningar på uppsidan. De positivt avkastande bolagen hade en genomsnittsavkastning på 20% samtidigt som S&P500 steg med ca 10%.
Inget företagsförvärv
En SPAC handlas under en begränsad tid på börsen, ofta mellan 24 till 36 månader. Om ledningen inte genomfört något uppköp vid det laget kommer SPAC:en likvideras. I det fallet får investerarna tillbaka sina pengar utifrån noteringskursen, som ofta sätts runt 10 dollar per aktie. Kostnader som uppstått under processen dras dock av från noteringskursen. I USA ligger kostnaderna för att förbereda en SPAC på runt 20 miljoner kronor. Nedsidan vid en avbruten SPAC är alltså relativt begränsad om kostnadsstrukturen är rimlig.
Dåligt förvärv och taskig timing
En annan stor risk är att ledningen förvärvar ett dåligt bolag, eller köper ett bolag till ett alldeles för högt pris. I det fallet kan aktien falla långt under noteringskursen och det kan vara svårt att förutse hur marknaden tar emot ett sådant besked. SPAC:ar har en tendens att rusa vid rykten om en potentiell uppköpskandidat. Om affären sedan inte går igenom kan investerare som köpte på hypen förlora stora delar av sitt insatta kapital.
Summering
En SPAC är en investering med större osäkerhet jämfört med andra aktier. Teoretiskt finns det fördelar för både investerare och för bolaget som köps upp. Det förvärvade bolaget får en genväg till börsen där processen påskyndas med ca 1 år. Som investerare får man exponering mot onoterade bolag och en möjlighet att köpa företag som annars inte handlas på börsen. Eftersom investerarna inte vet vilket bolag som kommer köpas upp litar man på ledningens kompetens och förmåga att hitta bra uppköpskandidater.