Vad är obligationer?

Obligation, från det engelska ordet Obligation, är ett skuldebrev som intygar att innehavaren har gett ut ett lån. Vanligtvis lånas pengarna ut till stater, kommuner eller till företag. Precis som vid ett banklån har innehavaren rätt till ränteutbetalningar fram tills dess att skulden har förfallit.

Räntan på en obligation speglar risken i tillgången. Investerare kräver en högre ränta på sitt insatta kapital vid hög kreditrisk, eftersom sannolikheten att förlora sina pengar är större. Därför tenderar statsobligationer ge ut lägre ränteutbetalningar jämfört med företagsobligationer. I den närliggande aktiemarknaden ses hög avkastning som något positivt, allt annat lika, medan det i räntemarknaden ofta speglar en högre risk i de underliggande tillgångarna.

Hur fungerar obligationer i praktiken?

För att förstå hur en obligation fungerar behöver man känna till ett par begrepp:

• Nominellt värde. Detta är det ursprungliga ”lånevärdet” som ska återbetalas vid förfallodatum.
• Kupongränta. Kupongräntan anger kupongernas storlek i förhållande till det nominella värdet. Med ett nominellt värde på 100kr och årliga kuponger på 10kr får du en kupongränta på 10%.
• Löptid. Anger när det nominella beloppet ska vara återbetalt.

Summerat kan alltså obligationer liknas vid ett banklån, även om begreppen skiljer sig åt.

Olika typer av obligationer

Det finns en rad olika obligationer på marknaden. Vi kommer här att gå igenom de allra vanligaste.

Statsobligationer

En statsobligation innebär att innehavaren har lånat ut pengar till en stat. I Sverige sker detta via Riksgälden, som ansvarar för statens upplåning och förvaltar Sveriges statsskuld. Idag ger Riksgälden ut ett par olika typer av obligationer:

• Statsskuldväxlar. Löpande obligationer med väldigt kort löptid, ofta mellan 3-12 månader. Riksgälden använder dessa för att finansiera statens upplåning på kort sikt och statsskuldväxlar fungerar som ett mått på den riskfria räntan.
• Nominella statsobligationer är obligationer med längre löptid. I juni 2021 utfärdade exempelvis Riksgälden 50-åriga statsobligationer till ett inlåningsvärde om 50 miljarder kronor, med en kupongränta på 1,386%.
• Realobligationer med inbyggt inflationsskydd. Den totala avkastningen består av en fast realränta plus kompensation för inflationen under löptiden

Investerare kräver inte någon hög kupongränta på statsobligationer, eftersom det generellt ses som en säker investering. Även om statsobligationer generellt har låg risk kan detta skilja sig åt kraftigt mellan olika statsobligationer. Investerare kräver en betydligt högre kupongränta för att exempelvis låna ut pengar till en stat som Venezuela jämfört med att låna ut pengar till Sverige.

Bostadsobligationer

Bostadsobligationer är skuldebrev som paketeras och ges ut av bolåneinstitut. I det här fallet säljer alltså banken av bostadslån till obligationsmarknaden där innehavaren har rätt till ränta under löptiden. Detta finansierar bankernas upplåning, eftersom bankerna lånar ut på lång sikt (30 år för ett bostadslån) och lånar in på kort sikt (inte vanligt att låsa pengar långsiktigt på sparkonto). Majoriteten av alla bostadsobligationer i Sverige är så kallade säkerställda obligationer. Detta innebär att innehavaren dels har en fordringsrätt på utgivaren (banken) men även i nästa steg gentemot låntagarna och slutligen genom värdet i de underliggande tillgångarna (bostäderna).

Varianter på bostadsobligationer spelade en viktig roll under finanskrisen 2008 där Mortgage-Backed Securities (MBS) och Collaterized Debt Obligations (CDO) rasade i värde. Risken i en bostadsobligation kan bl.a. mätas med något som kallas för överhypotek. Överhypotek anger värdet av lånen i förhållande till värdet av bostadsobligationerna. Nedan finner ni en bild från en analys som Finansinspektionens gjorde 2018 för olika banker.

Företagsobligationer

Större företag kan använda företagsobligationer som ett sätt att finansiera sin verksamhet. I övrigt fungerar det som en vanlig obligation, enda skillnaden är vem som lånar pengarna. Det finns idag ingen speciell marknadsplats att köpa företagsobligationer och därför är det vanligt att som småsparare istället investera i företagsobligationsfonder.

Realobligationer

Till skillnad från andra typer av obligationer har realobligationer ett inbyggt skydd mot inflation där innehavaren av obligationen får en realränta. I en vanlig obligation kan inflationen öka kraftigt, vilket minskar köpkraften som , men innehavaren av obligation får fortfarande samma ränta. Hög inflation är också tätt sammankopplad med räntan, eftersom centralbanker höjer räntan vid hög inflation för att stävja prisutvecklingen. Avkastningen i en realobligation är baserad på en fast ränteutbetalning plus en justering för inflation. KPI används i svenska realobligationer som ett mått på inflationen. Som småsparare kan det vara svårt att investera direkt i realobligationer och därför är det vanligt att istället välja en realräntefond.

Obligationers prissättning?

Precis som vid en diskonterad kassaflödesanalys prissätts obligationer genom nuvärdesberäkning. Priset bestäms bestäms därför av diskonteringsräntan, summan på kupongerna samt den slutgiltiga återbetalningen. Ett antal faktorer bestämmer i sin tur diskonteringsräntan:

• En real riskfri ränta. Investerare vill generellt få betalt för att placera sina pengar via obligationer, istället för att investera i andra tillgångar. Denna faktor är idag negativ, med tanke på det låga ränteläget, samt att Riksbanken stödköper obligationer för att trycka ned räntan ytterligare.
• Kompensation för inflation. Oavsett vilken ränta som råder vill investerare få betalt för eventuell inflation.
• Obligationer är associerat med någon typ av risk som investerare också vill få betalt för. Detta kan exempelvis vara sannolikheten för att en stat inte kan betala tillbaka lånet, likviditetsproblem i marknaden, skatteeffekter och dylikt.

När diskonteringsräntan är fastställd kan obligationen prissättas enligt följande formel:

Obligationspris = Nuvärde av kuponger + nuvärde av återbetalningsbelopp

Rent matematiskt ser formeln ut enligt följande:

Där P är priset, T är löptiden, r är diskonteringsräntan, K är kupongbeloppet och N är återbetalningsbeloppet. Prissättningen kan visas med ett enkelt exempel för att göra det mer förståeligt:

Exempel Pris Obligation

Förutsättningar:

• Löptid på 3 år
• Återbetalningsbelopp på 1 mnkr
• Marknadsränta (diskonteringsränta) på 3%
• Årliga kupongutbetalningar på 50 000kr

Genom att sätta in värdena i formeln ovan får vi följande pris:

I det här fallet ser vi alltså att obligationen är värd mer än återbetalningsbeloppet. Detta beror på att räntan på obligationen är högre än marknadsräntan och därför är investerare villiga att betala mer för den. Obligationen handlas med andra ord till en premie, eller ”above par” i finanstermer. Om vi istället satt kupongerna till 30 000 (3%) med samma återbetalningsbelopp så hade obligationen varit värd exakt 1 mnkr.

Hur påverkas obligationspriset av räntan?

Från exemplet ovan är det tydligt att marknadsräntan har en stor inverkan på prissättningen. Om marknadsräntan går upp, går alltså priset på obligationen ned, vilket inte känns intuitivt för alla vid en första anblick. Detta är samma mekanism som vi går igenom i artikeln om Ränta och aktiepriser.

Bortsett från den matematiska tydligheten kan sambandet förklaras enligt följande:

Dag 1 köper du obligationen ovan till ett pris om 1 056 573kr. Senare samma dag höjs marknadsräntan till 4%. Marknaden räknar nu om priset på obligationen och kommer fram till att den är värd 1 mnkr (samma kupongränta som marknadsränta). Du bestämmer dig därefter för att sälja obligationen på andrahandsmarknaden. Eftersom nya investerare kan köpa samma obligation för 1 mnkr kommer dom inte att gå med på att köpa den från dig för 1 056 573kr. Du kommer därför att gå med förlust om du säljer obligationen, till följd av den höjda marknadsräntan. Samma princip gäller för räntefonder eftersom dessa äger en stor mängd räntebärande värdepapper (såsom obligationer och statsskuldväxlar).