Terminer är finansiella instrument som används för att hantera risker och som möjliggör handel av råvaror och finansiella tillgångar. Det är en form av derivat, vilket innebär att dess värde är knutet till priset på en underliggande tillgång.
En termin handlas på en terminmarknad, där köpare och säljare kommer överens om köp- och säljpriser för en viss tillgång vid en specifik framtida tidpunkt. Detta ger både köpare och säljare möjlighet att hantera risker då båda parter har låst priset för tillgången under en viss period. Detta gör att parterna inte blir påverkade av förändringar i marknadspriset för tillgången.
Här kan en koppling göras till fast respektive rörlig ränta för bolån. En fast ränta kan ses som en försäkring där bolånetagaren vet med säkerhet vilken räntor som kommer att gälla under en viss period. Historiskt har man fått betala en premie för fast ränta eftersom risken för marknadsfluktuationer i räntan flyttas från bolånetagaren till långivaren. Det fungerar på precis samma sätt i terminsmarknaden där risken flyttas från köparen av terminen till säljaren av terminen, vilket köparen får betala en premie för.
Skillnad på terminer och optioner
En termin är nära besläktat med optioner, men det finns en tydlig skillnad. Skillnaden är att köparen (innehavaren) av en termin måste fullfölja avtalet, medan köparen av en option endast behöver fullfölja om det är fördelaktigt. När kontraktet löper ut måste alltså terminsinnehavaren köpa tillgången från säljaren, vilket ibland kan leda till oanade konsekvenser. Under coronakraschen 2020 var exempelvis oljepriset i USA negativt under en kort period. I april var utbudet av olja enormt samtidigt som efterfrågan var historiskt låg. Detta ledde till att det blev svårt att hitta platser att förvara den överblivna oljan. Investerare i terminsmarknaden började då att sälja av sina positioner vilket tryckte ned oljepriset till negativa nivåer. Under en period fick man alltså betalt för att köpa olja, men samtidigt fick man betala mer än vanligt för transport och förvaring.
Terminer används ofta inom olika områden i finansbranschen så som råvaruhandel, valutahandel och aktiehandel. De kan också användas av företag för att hantera risker som rör prisvariationer på olika råvaror eller finansiella tillgångar.
En termin är ett komplicerat finansiellt instrument, och det finns många faktorer som kan påverka dess värde. Några exempel är volatilitet, politiska förändringar och olika ekonomiska faktorer. Därför är det viktigt att förstå terminernas grunder och hur de fungerar innan man handlar med dem.
Hur kan terminskontrakt användas för att skapa avkastning?
Terminskontrakt är finansiella instrument som kan användas på olika sätt för att skapa avkastning. En person kan till exempel använda terminskontrakt för att säkra ett fast pris på en tillgång som den tror kommer att stiga i värde, eller för att spekulera i att priset på en tillgång kommer att sjunka.
För att skapa avkastning genom terminskontrakt kan man till exempel:
- Säkra priset på en tillgång som man tror kommer att stiga i värde: Genom att köpa ett terminskontrakt på en tillgång som man tror kommer att stiga i värde, kan man säkra ett fast pris på den tillgången. Om tillgången sedan faktiskt stiger i värde, kan man sälja den till ett högre pris än det man betalade för terminskontraktet och skapa avkastning på mellanskillnaden. Detta kallas för att ”gå lång” i tillgången.
- Spekulera i att priset på en tillgång kommer att sjunka: Genom att sälja ett terminskontrakt på en tillgång som man tror kommer att sjunka i värde, kan man få betalt för att sälja den till ett högre pris än vad man tror den kommer att säljas för vid den framtida tidpunkten. Om priset sedan faktiskt sjunker, kan man köpa tillbaka tillgången till ett lägre pris än det man sålde terminskontraktet för. Detta kallas för att ”gå kort” i tillgången.
Hur kan man använda terminer för att minimera risk?
För att minimera risk genom terminskontrakt kan man till exempel:
- Skydda sig mot prisvariationer på olika råvaror eller finansiella tillgångar: Företag kan använda terminskontrakt för att hantera risker som rör prisvariationer på olika råvaror eller finansiella tillgångar. Till exempel kan ett företag köpa terminskontrakt på olja för att säkra ett fast pris, så att det inte är utsatt för marknadsfluktuationer. Exempelvis används terminskontrakt frekvent i flygbranschen då flygbolag påverkas kraftigt av förändringar i marknadspriset för flygbränsle. Flygbränsle utgör mellan 20-40% av ett flygbolags totala kostnader och man har därför oftast inte råd med extrem volatilitet.
- Använda terminskontrakt för att minimera kreditrisk: Genom att köpa terminskontrakt på en tillgång som man tror kommer att stiga i värde, kan man minimera risken för att förlora pengar på en kredit. Om tillgången sedan faktiskt stiger i värde, kan man sälja den till ett högre pris än det man betalade för terminskontraktet, vilket ger en vinst.
Hur prissätts en termin?
En termin prissätts baserat på priset för den underliggande tillgången och en räntesats som kallas terminsränta. Terminsräntan är den ränta som köpare och säljare av terminskontrakt förväntas betala eller få betalt för att hålla en position öppen tills den framtida tidpunkten.
Terminsräntan påverkas av en rad olika faktorer, såsom marknadsräntor, kreditvärdighet och förtroende på marknaden. För att beräkna priset på en termin tar man priset på den underliggande tillgången och lägger till eller drar ifrån terminsräntan. Om terminsräntan är negativ betyder det att priset på terminskontraktet är lägre än priset på den underliggande tillgången, medan om terminsräntan är positiv betyder det att priset på terminskontraktet är högre än priset på den underliggande tillgången.
Exempel:
Låt oss säga att du vill köpa en terminskontrakt på guld, vars underliggande tillgång är värd $1 000 per uns. Terminsräntan för guld är 2%. Då blir priset på terminskontraktet:
Pris på terminskontrakt = Pris på underliggande tillgång + Terminsränta
= $1 000 + 2% = $1 020
Så priset på terminskontraktet blir $1 020.
Det är viktigt att notera att priset på en termin kan förändras över tid, beroende på olika faktorer som marknadsfluktuationer och ränteförändringar.