Vanliga misstag som aktiv investerare

Modern ekonomisk forskning brukar landa i att det inte lönar sig att vara aktiv med sina placeringar. Trots det är investeringar i enskilda aktier vanligt hos småsparare där man väljer en aktiv strategi med förhoppningen att uppnå en högre avkastning jämfört med index.

Som aktiv investerare är målet att generera en så hög avkastning som möjligt, sett till den risken du tar. För att lyckas med det behöver du göra en bättre analys än andra investerare och hitta undervärderade bolag som marknaden på sikt lär sig att uppskatta. ”Marknaden” i det här fallet består av professionella aktörer som hedgefondförvaltare, analytiker, finansfamiljer, insiders, stiftelser, daytraders och algoritmisk handel baserat på AI och machine-learning. Att i en sådan miljö tro att det går att slå index relativt enkelt efter en introduktionskurs hos aktiespararna är extremt naivt.

Trots det möts många nya investerare av en grovt förenklad bild av vad som krävs för att bli en framgångsrik investerare. Denna artikel kommer därför att fokusera på de felaktiga strategier och tankesätt som småsparare möts av när man först kommer i kontakt med finansbranschen.

1. Du köper samma aktier som alla andra

Detta misstag är en kombination av olika mantran i finansbranschen kombinerat med flockbeteende och andra psykologiska faktorer. Ofta köper vi aktier som man känner till sedan tidigare och där man har någon relation till produkterna som bolaget erbjuder. Kända investerare som Warren Buffett och Peter Lynch betonar vikten av att förstå vad man köper och att investera inom sin kompetens. Problemet är att urvalet av aktier blir oerhört begränsat och det slutar oftast med att du köper samma aktier som alla andra. För att bli en framgångsrik investerare räcker det generellt inte att lyssna på ekonominyheter och köpa H&M eller Telia innan kvartalsrapporten.

Detta blir tydligt genom att kolla på statistik från Euroclear på svenska privatpersoners aktieägande. Under 2021 ägde ca 2,7 miljoner svenska aktier i enskilda bolag. I listan över de vanligaste aktierna hittar vi traditionella bolag som Investor, Telia, Ericssson och Volvo. 39% äger endast en aktie och den genomsnittlige aktieägaren har 5st aktier i portföljen.

Statistik på de vanligaste aktierna

Om vi utgår från att denna fördelning gäller även för de 10 vanligaste bolagen kan vi extrapolera följande utifrån listan nedan:

Summerar vi antalet aktieägare får vi 3 188 584. Detta överstiger 2,7 miljoner vilket beror på att en del aktieägare har flera bolag i listan. Utgår vi från att 39% endast äger en enda aktie hittar vi 3 188 584 * 0,39 = 1 243 548 unika ägare från listan. Grovt förenklat motsvarar det 46% av alla aktieägare. På den svenska börsen finns det idag 1140 aktier enligt Börsdata. Trots det har alltså nästan varannan svensk landat i att endast äga en enda aktie i något av de 10 vanligaste bolagen.

Från listan ser vi också att Investor har 480 155 unika aktieägare. Detta innebär alltså att 17% av alla svenska investerare har landat i att just Investor är en aktie att satsa på. En del av dessa aktieägare har säkert inte någon uttalad strategi, utan man kanske har fått aktier från släktingar eller föräldrar som inte sålts av. I Investors fall är dock en tredjedel av alla aktieägare nytillkomna, vilket indikerar att Investor har relativt aktiva ägare.

Samtliga av bolagen på listan, förutom Volvo Cars, ingår i indexet OMXS30 som följer de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen. Det är alltså just dessa bolag som får mest utrymme i media, följs av flest analytiker, ingår i flest fonder osvosv. Med den bakgrunden är det naivt att tro att:

1. Du har gjort en bättre analys än marknaden.
2. Att du kommer slå index. De vanligaste aktierna är storbolag som ofta har en stor viktning i index. Genom att t.ex. köpa de 10 vanligaste aktierna kommer du ha en stor exponering mot OMXS30. Sannolikheten är då hög att din avkastning inte kommer avvika mot index, varken uppåt eller nedåt.

2. Spretig strategi

Som aktiv investerare är det svårt att vara specialist på allt. Framgångsrika investerare har ofta en uttalad strategi där man inriktar sig på en viss typ av aktier. Exempel på det är Warren Buffet (Värdebolag/kvalitetsbolag), Kathie Woods (Tillväxtbolag) eller Ray Dalio (All Weather Portfolio). Trots det är det vanligt att aktiva småsparare har en spretig portfölj där både värdebolag, tillväxtbolag, förhoppningsbolag och teknikbolag ingår. Investeringsprocessen skiljer sig avsevärt åt för den här typen av bolag och därför är det ovanligt att professionella investerare har många olika typer av bolag i portföljen.

Detta ser vi även tydligt på fondmarknaden där aktiefonder alltid har en uttalad strategi. I faktabladet specificeras exempelvis vilken region fonden ska investera i, om det är passiv eller aktiv förvaltning, vilket jämförelseindex man utgår ifrån, vilken typ av bolag man inriktar sig på osv. Detta gör det även enklare att hitta fonder som stämmer överens med den enskilde investerarens preferenser. Om en tillväxtmarknadsfond helt plötsligt börjar investera i stora amerikanska bolag kan andelsägarna känna att premisserna för deras investering har ändrats. Ett bra exempel på det är Michael Burry och hans bet mot den amerikanska bostadsmarknaden 2004-2008. I det fallet gick Burrys fond Scion Capital från att hitta undervärderade aktier till att investera miljarder i försäkringar mot en bostadskrasch. I det fallet lämnade många andelsägare fonden eftersom strategin inte längre stämde överens med deras preferenser, trots att fonden senare avkastade flera hundra procent.

Precis som i förra punkten blir det även svårt att slå index med en så spretig strategi, rent matematiskt. Om du äger många typer av bolag i varierande storlek över hela världen kommer din portfölj förr eller senare att efterlikna en global indexfond.

3. Home bias

Home bias innebär att investerare väljer att placera majoriteten av sitt kapital i inhemska marknader. Därmed får svenska investerare en alltför stor exponering mot den svenska börsen. Detta misstag hänger samman med punkt 1 och uppkommer då vi generellt vill investera i bolag och marknaden som vi känner till och har en relation med.

Historiskt har detta inte varit något större problem för svenska investerare då den svenska börsen har presterat väl ur ett internationellt perspektiv. Historisk avkastning är dock ingen garanti för framtida avkastning och om den svenska börsen av någon anledning går sämre än resten av världen kommer svenska sparare att halka efter. Utan diversifiering över landsgränser blir investerare extremt sårbara mot kriser på hemmamarknaden. På senaste tiden har vi sett exempel på det på den ryska börsen och även på den kinesiska börsen.

Den svenska börsen motsvarar mindre än 1% av det totala globala börsvärdet. Genom att fokusera alltför mycket på svenska aktier finns det alltså en stor risk att missa 99% av de möjligheter som dyker upp på aktiemarknaden. Med det sagt är det inget problem med en viss home bias och det finns många faktorer att ta hänsyn till här. Exempelvis är det betydligt enklare att analysera svenska bolag där man har en ökad förståelse för marknaden och mer lättillgänglig information utan språkbarriärer. Dessutom behöver man ta hänsyn till högre transaktionskostnader, valutaväxlingsavgifter, beskattningsavtal och det faktum att svenska investerare kommer att konsumera avkastningen i svenska kronor.

4. Ingen vetenskaplig grund

Om vi nu väljer att investera aktivt bör vi investera på ett sätt som maximerar oddsen för att lyckas slå index. Många aktiva investerare har en stor tilltro till sin egen förmåga att analysera bolag, men saknar kopplingen till ekonomisk forskning.

Faktorexponering

Istället för att förlita sig helt på sin ”stock-picking” kan man öka exponeringen mot vissa faktorer som historiskt har genererat en överavkasning mot index. Exempel på detta är att investera i faktorer som värde, småbolag, momentum och kvalitet. Genom att utnyttja forskningen till vår fördel ökar alltså oddsen att slå index, även om vi inte lyckas pricka rätt i de specifika bolagen.

Effektiva marknadshypotesen

Den effektiva marknadshypotesen är en teori som landar i att all tillgänglig information redan är inprisat i aktier. Det borde därför vara extremt svårt att hitta undervärderade aktier givet att man inte sitter på någon insiderinformation. Effektiviteten i marknader är som högst i välutvecklade ekonomier med fungerande kapitalmarknader. Det är t.ex. betydligt enklare att hitta relevant information om ett amerikanskt storbolag som Apple jämfört med ett mindre börsbolag i Indien. Samtidigt kommer merparten av den informationen redan reflekteras i Apples aktiepris då tusentals analytiker och portföljförvaltare följer bolaget.

Som aktiv investerare bör man alltså försöka hitta bolag där din analys har bäst förutsättningar att generera ett positivt alpha (överavkastning). En bra utgångspunkt kan vara:

1. Hellre små bolag än större bolag. Generellt följs mindre bolag av färre analytiker och ingår i ett mindre antal fonder jämfört med större bolag.
2. Heller mindre marknader än större. Aktiemarknaden i USA