Indexfonder som fondtyp har vuxit kraftigt senaste åren och ses som ett billigt alternativ till aktivt förvaltade fonder. Fondtypen har ett starkt stöd i forskningen där studier visar att ytterst få aktiva förvaltare lyckas slå index långsiktigt.
Rent matematiskt är det omöjligt för aktivt förvaltade fonder, som grupp, att slå passivt förvaltade fonder som grupp. Detta visade nobelpristagaren William Sharpe med ett enkelt exempel som grundar sig i att aktivt förvaltade fonder har högre avgifter. Det vanligaste sättet att utvärdera en fond är att jämföra den mot sitt index. Detta gäller oavsett om fonden förvaltas passivt eller aktivt. Denna artikel kommer därför att ge en bakgrund till indexfonder och gå igenom följande:
Vad är ett index?
Enkelt förklarat är ett aktieindex en sammansättning av aktier som vägs samman för att representera en marknad. Ett index kan representera hur aktieutvecklingen sett ut i ett visst land, inom en viss bransch, eller för en viss storleksordning på bolagen.
När vi talar om ”börsen” i Sverige är det ofta utvecklingen för OMXSPI som man utgår ifrån. OMXSPI, eller Stockholm All Share, väger samman värdet av alla aktier noterade på Stockholmsbörsen och ger därför en helhetsbild av börsutvecklingen. I USA refererar man istället till S&P500 som består av de 500 största bolagen på den amerikanska börsen.
Hur är ett index uppbyggt?
Ett index har generellt ett startvärde på 100 och indexet visar sedan den procentuella utvecklingen. Om indexet exempelvis har ett värde på 200 innebär det att den procentuella utvecklingen är 100% sedan start.
Ofta är ett aktieindex viktat, vilket innebär att bolag med större börsvärde även får en större vikt i indexet. Ett index kan även viktas i förhållande till handelsvolym eller andra kriterier. OMXS30 är exempelvis ett annat populärt index som består av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Anledningen till marknadsviktning är att större bolag ofta har en större inverkan totalt för ekonomin och därför blir indexet inte representativt om alla bolag får samma vikt. Om H&M exempelvis går i konkurs får det betydligt större konsekvenser för svensk ekonomi än om Fingerprint går i konkurs.
Exempel Index
Sammansättningen av ett index kan visas med ett enkelt exempel:
I landet Alpha finns det totalt 3st börsbolag:
- Tech med ett börsvärde på 1 miljard kronor
- Livsmedel med ett börsvärde på 300 miljoner kronor
- Industri med ett börsvärde på 700 miljoner kronor
Det totala börsvärdet är alltså 2 miljarder kronor. Nu vill landet skapa ett index som ska representera den genomsnittliga utvecklingen på börsen. Indexet ska därför viktas i förhållande till storlek och får följande sammansättning:
- Tech får en vikt på 50% (1 miljard / 2 miljarder)
- Livsmedel får en vikt på 15%
- Industri får en vikt på 35%
I början av året får indexet ett startvärde på 100. I slutet av året har aktierna haft följande utveckling:
- Tech har gått upp med 15%
- Livsmedel har gått upp med 10%
- Industri har gått ned med 5%
Hur har då indexet för hela börsen gått under året?
Detta räknas enkelt ut genom att ta viktningen multiplicerat med avkastningen:
Avkastning Index = 0,5 * 15% + 0,15 * 10% + 0,35 * -5% = 7,25%
Indexet har alltså totalt gjort 7,25% i avkastning under året. Inför nästa år går därför indexvärdet upp till 7,25% * 100 = 107,25
Ett ”riktigt” index ombalanseras konstant i takt med att aktiepriserna förändras och därför ger viktningen i indexet en ögonblicksbild av storleksfördelningen som gäller just då på börsen. Därför är det vanligt att aktier som gått starkt senaste tiden faller in i indexet medan aktier som gått sämre faller ur eller får en lägre vikt.
Hur fungerar en indexfond?
Nu vet vi hur ett index är uppbyggd och frågan är då hur en indexfond fungerar i praktikten. I teorin är det inte speciellt komplicerat utan metoden går ut på att köpa/sälja aktier på ett sätt så att avkastningen till så stor del som möjligt speglar avkastningen för indexet. I exemplet ovan innebär det alltså att fonden bör ha 50% av sitt innehav i Tech, 15% i Livsmedel och 35% i Industri.
Med det sagt är det betydligt svårare att göra justeringar i en indexfond jämfört med att göra justeringar i själva indexet. Detta beror på att ett index är en teoretisk konstruktion som mer eller mindre går ut på att följa börsvärden och ändra viktningen i förhållande till det. En indexfond däremot de facto äga de underliggande aktierna i indexet vilket är betydligt mer komplicerat.
Problem att efterlikna index
Detta leder till att indexfonden får en avvikelse mot index (tracking error) och förvaltaren måste därför brottas med följande problematik:
- Fördröjning vid förändringar i index. Ett index antar att det är perfekt likviditet i marknaden och att en förändring av viktningen i indexet kan ske omedelbart. I en indexfond måste förvaltaren köpa/sälja aktier för att efterlikna indexet och detta kan ta olika lång tid beroende på hur likvid marknaden är. Detta skapar en avvikelse mot index då förvaltaren måste hålla positioner längre än vad som är optimalt.
- Kapitalflöden i fonden. När andelsägare sätter in / tar ut pengar ur fonden måste förvaltaren omedelbart använda det nya kapitalet för att köpa aktier så att fonden håller samma vikt mot index. Ett enkelt exempel visar anledningen till detta. Säg att en indexfond har 99 miljoner kronor i förvaltat kapital. Under en dag sätter andelsägare in ytterligare 1 miljon kronor och förvaltaren investerar inte kapitalet förrän 4 dagar senare. Under dessa dagar består indexfonden av 99% aktier och 1% i likvida medel vilket genererar en avvikelse mot index.
- Förvaltningskostnader. Precis som vid aktiv förvaltning har indexfonder förvaltningskostnader för att driva fonden, även om dessa generellt är betydligt lägre. Utöver det brottas indexförvaltaren med ett dilemma kring transaktionskostnader. Effektiv replikering av index kräver att förvaltaren handlar aktier frekvent. Samtidigt innebär högre handelsvolym också högre transaktionskostnader, vilket resulterar i att indexfonden ändå avviker från indexet. Förvaltaren måste alltså hitta en balans där transaktionskostnader är rimliga samtidigt som fonden inte avviker för mycket mot index.
Skillnad mellan indexfonder och indexnära fonder
Ibland kallas indexfonder för ”Dumb money”. Oavsett om ett företag anses övervärderat, ingår i vapenindustrin eller bryter mot moraliska normer kommer en indexfond att köpa detta företag om aktien ingår i indexet. Detta används som ett argument till aktiv förvaltning, men det har också gett upphov till en ny typ av ”indexnära” fonder.
En indexnära fond följer ett specifikt index, men exkluderar företag som inte går i linje med fondbolagets hållbarhetskrav. Detta innebär att fonden kommer att avvika från ett generellt index och avstå från att investera i vissa bolag. SEB har exempelvis följande krav på sina indexnära fonder och investerar inte i företag som:
- Utvinner olja, gas eller kol
- Har betydande verksamhet inom vapen, alkohol, tobak, cannabis, kommersiell spelverksamhet eller pornografi
- Bolag som verifierat bryter mot internationella normer och konventioner avseende mänskliga rättigheter, miljö, anti-korruption eller arbetsrätt och där det inte går att utläsa en vilja att komma tillrätta med problemen.
- Tillverkar, utvecklar eller säljer vapen som strider mot internationella konventioner (klusterbomber, personminor samt även kemiska och biologiska vapen) eller som medverkar i utveckling av kärnvapenprogram eller producerar kärnvapen
- Företag vars omsättning till mer än 50% kommer från distribution och tjänster kopplade till fossila bränslen
- Företag som genererar energi som kommer från fossila bränslen
Med tanke på att den passiva förvaltningen i en indexnära fond blir något mer aktiv tenderar dessa fonder ha något högre avgifter, men fortfarande inte i linje med renodlad aktiv förvaltning.
Utvärdera indexfonder
Närliggande index kan användas både för att utvärdera indexfonder och även andra aktivt förvaltade fonder. I den här artikeln går vi igenom hur du kan utvärdera en indexfond. Från diskussionen ovan framgår att det finns 2 viktiga kriterier för att avgöra om en indexfond är ”bra” eller ”dålig”:
1. Förvaltningsavgift
Eftersom indexfonder förvaltas passivt är avgifterna betydligt lägre än för aktivt förvaltade fonder. Detta är en oerhört viktig faktor för en långsiktig strategi då höga avgifter snabbt urholkar avkastningen.
Avgiften för indexfonder pendlar mellan 0% (Avanza Zero) och 1,4% där avgiften varierar beroende på fondbolag, region och typ av företag i fonden. En bra tumregel är att välja indexfonder med mindre än 0,3% i avgift. Givet att man inte redan har en diversifierad portfölj kan det vara en god idé att välja en fond med bred exponering, så som en global indexfond. Är du osäker på hur du bör tänka kring diversifiering kan du läsa mer om det här.
2. Tracking Error
Tracking Error mäter avvikelsen i en fond från ett jämförelseindex. För en indexfond vill man ha så lite avvikelse som möjligt och därför ska Tracking Error ligga nära 0.
Definitionen av Tracking Error är:
där är avkastningen för portföljen, är avkastningen för indexet och Var står för variansen. Enkelt beskrivet mäter formeln standardavvikelsen av skillnaden i avkastning mellan indexfonden och indexet. Standardavvikelse är det vanligaste måttet på risk inom finans. Om indexfonden följer indexet till 100% kommer alltså TE = 0.
Andra liknande mått är Active Share som mäter i procent hur mycket en fond avviker i sina innehav från ett visst index.
En tumregel är att Tracking Error bör ligga under 0,5% för en indexfond. Det går även att få en bra bild av avvikelsen genom att visa fondavkastningen i en graf och jämföra med indexet.
Utöver avgifter är Tracking Error det som gör att det kan skilja i avkastning mellan två indexfonder som följer samma index.
3 svar på ”Guide till indexfonder”