Vad är en ETF?

En ETF är en fond som handlas på börsen precis som en vanlig aktie. Namnet kommer från Exchange Traded Fund och kallas ibland även för börshandlad fond.

Många ETF:er följer ett index så som OMXS30 eller S&P500, men det finns även fonder som följer en viss bransch, en råvara eller en viss strategi. Strukturen på en ETF är mer kostnadseffektiv än en vanlig fond och därför kan man hitta billiga specialfonder som vanligtvis har en hög förvaltningsavgift. Eftersom ETF:er handlas på börsen är det dessutom möjligt med blankning, d.v.s. betta på att en viss fond ska gå ned i värde.

Börshandlade fonder är fortfarande en liten del av den totala fondmarknaden och det är vanligt att man köper sin första ETF när produkten saknas i det vanliga fondutbudet. Valet står då ofta mellan ett certifikat och en ETF. I det fallet kan det vara bra att känna till att ETF:er faller under fondlagstiftningen vilket innebär att dina pengar är skyddade även om utgivaren går i konkurs. Du får också en lägre risk i en ETF jämfört med ett certifikat eftersom fondlagstiftningen kräver att fonden har minst 16 innehav.

Innan vi går in på detaljerna kring struktur och uppbyggnad börjar vi med en kort summering på fördelar/nackdelar med en ETF:

Fördelar med en börshandlad fond

• Likvididet. En börshandlad fond kan säljas/köpas flera gånger under en handelsdag, till skillnad från en vanlig fond som får handlas max 1 gång per dag.
• Kostnadseffektiv. Många ETF:er förvaltas passivt och tenderar därför att vara billigare än den genomsnittliga ”vanliga” fonden.
• Flexibel. Eftersom det är både enklare och billigare att förvalta en ETF är utbudet av specialfonder betydligt större än för vanliga fonder. Du kan därför exempelvis hitta ETF:er med hävstång mot index, direkt exponering mot fysisk guld eller ETF:er som följer faktorer så som momentum och value.
• Blankning. Till skillnad från en vanlig aktiefond kan du blanka en ETF (betta mot marknaden). Just nu är det många som blankar den börshandlade teknikfonden ARK Innovation ETF till följd av de höga värderingarna i teknikbranschen, bl.a. Michael Burry från filmen The Big Short.

För att illustrera detta finner ni en jämförelse nedan på Nordnets utbud av ETF:er kontra fonder. Här har vi filtrerat mot faktorn Value, vilket innebär att de underliggande aktierna består av värdebolag, d.v.s. stabila bolag som gör vinst.

Från bilderna ovan ser vi tydligt skillnader i kostnader för specialfonder. Spreaden i avgifter för vanliga aktiefonder ligger på mellan 0,75%-2,02%, medan börshandlade fonder pendlar mellan 0,15%-0,49%. Vi ser också att listan med börshandlade fonder innehåller avkastning under själva handelsdagen.

Nackdelar med en börshandlad fond

• Motpartsrisk. Vissa ETF:er är syntetiska, vilket innebär att de inte äger de underliggande tillgångarna. Detta betyder att fonden är beroende av att motparten (ofta en bank) kan fullfölja sina kontrakt. Motpartsrisk finns inte på samma sätt i en vanlig aktiefond som måste direktäga alla aktier som ingår i fonden.
• Komplexitet. Börshandlade fonder är en relativt ny produkt och har en liten andel av den totala fondmarknaden. Det är därför vanligt att förstagångsköpare vänder sig till ETF:er först när det inte finns något annat alternativ till den exponering som efterfrågas. Om man då är dåligt insatt för detta med sig risker som man inte är medveten om vid köpet.
• Mindre transparens. Generellt är det svårare att få fram information om en börshandlad fond hos de större nätmäklarna som ofta saknar statistik där man hänvisas direkt till fondbolaget. I vissa fall kan det även vara låg transparens hos fondbolaget kring deras innehav, framförallt för syntetiska ETF:er.
• Courtageavgift. Börshandlade fonder har courtageavgifter, precis som en vanlig aktie. Aktiefonder har generellt ingen courtageavgift och därför lämpar sig denna sparform bättre vid exempelvis månadssparande. För att komma runt detta erbjuder Nordnet månadssparande i ETF:er utan courtage, för vissa utvalda fonder.

ETF eller vanlig aktiefond?

När ska du välja en ETF och när ska du välja en aktiefond? Det beror så klart på dina specifika förutsättningar men här kommer ett par tumregler:

Välj ETF när:

1. Produkten saknas i det vanliga fondutbudet. Exempel kan vara exponering mot fysiskt guld, indexfonder med hävstång, eller räntefonder med löptid över 10 år.
2. Du vill handla med fonder flera gånger per dag.
3. Produkten är dyr i det vanliga fondutbudet jämfört med en ETF; som i exemplet ovan med värdefonder.
4. Du vill blanka index (betta mot marknaden).
5. Du väljer mellan ett certifikat och en ETF.

Välj aktiefond när:

1. Du ska månadsspara.
2. Motsvarande ETF finns som vanlig aktiefond till samma/bättre avgift.
3. Du handlar inte dagligen med fonder.
4. Du är dåligt insatt i hur börshandlade fonder fungerar.

Prissättning

Denna sektion kommer att illustrera skillnaden mellan prissättningen för en vanlig fond och för en ETF. För enkelhetens skull kommer vi här att fokusera på aktiefonder. En aktiefond prissätts baserat på sitt nettoandelsvärde, eller NAV (Net Asset Value) enligt följande formel:

NAV = Tillgångar – Skulder / Antal andelar

I det här fallet består tillgångar av underliggande aktier och skulder av kostnader för att driva fonden. En vanlig aktiefond sammanställer detta i slutet av dagen, vilket sedan blir andelskostnaden för fonden nästkommande dag. En ETF sammanställer också NAV varje dag, men eftersom den handlas på börsen styrs priset också av utbud och efterfrågan på marknaden. En ETF kan alltså vara både billigare och dyrare än de underliggande tillgångarna. En jämförelse kan dras mot investmentbolag där man talar om en substansrabatt/premie när priset på investmentbolaget skiljer sig från priset för alla aktier de äger. Detta skapar möjligheter för arbitrage, d.v.s. att tjäna pengar på felprissättningen.

Det är framförallt större spelare som kan nyttja möjligheten eftersom det kräver att man har möjlighet att båda blanka och köpa ETF:er samt dess underliggande tillgångar. För att illustrera principen visar vi detta med ett enkelt exempel.

Exempel Arbitrage på ETF-marknaden

Strategin är följande:

1. Hitta börshandlade fonder som följer samma index, exempelvis S&P500.
2. Kolla innehaven för att säkerställa att fonderna innehåller exakt samma aktier (vilket bör vara fallet om man följer index). Fonderna bör alltså ha samma totala NAV-kurs.
3. Följ prisrörelserna under en handelsdag. Fonder som är dyrare än index blankar du och fonder som är billigare än index köper du. Du köper alltså undervärderade fonder och ”säljer” övervärderade fonder.
4. Därefter går du ur båda positionerna och tjänar pengar på mellanskillnaden. I det här fallet köper du billigt och säljer dyrt, med en nettoposition på noll.

Efter att ha kollat olika fonder hittar du två identiska ETF:er med NAV-kurser på 1300kr, som vi kallar Fond A och Fond B. Under dagen går Fond A ned till 1295kr och Fond B upp till 1305kr.

Du kontaktar din mäklare och gör följande:

• Köper 1 andel i Fond A om 1295kr.
• Blankar 1 andel i Fond B om 1305kr. Detta innebär att du lånar andelen av mäklaren och andelens marknadsvärde betalas sedan tillbaka till mäklaren när du går ur positionen.
• Andra investerare kör samma strategi vilket pressar upp priset på Fond A och pressar ned priset på Fond B. I slutet av dagen står båda kurserna på 1300kr.
• Nu säljer du andelen i Fond A (vinst 5kr) och lämnar tillbaka andelen i Fond B (vinst 5kr).

Du har nu tjänat 10kr utan att ta någon risk.