Diversifering är ett begrepp inom ekonomi som går ut på att sprida ut sina risker. Riskspridningen kan ske på en mängd olika sätt så som att köpa flera olika aktier, investera i olika tillgångsslag eller investera i olika branscher och geografiska områden. Något förenklat innebär det att man inte bör lägga alla ägg i samma korg. Som investerare är diversifiering ett viktigt koncept eftersom för lite diversifiering kan innebära enorma risker för portföljen.

Detta syns även i statistik från Euroclear där mer än 40% av alla svenska aktiesparare endast äger en enda aktie. Detta för med sig en enorm bolagsrisk där hela kapitalet kan försvinna på en dag om bolaget exempelvis går i konkurs eller utsätts för ett bedrägeri. Detta såg vi under coronapandemin 2020 där flygbolag som exempelvis Norwegian tappade över 90% av sitt värde.

Nobelpristagaren Harry Markowitz var en av de första att visa nyttan med diversifiering och la därmed grunden för modern finansiell ekonomi.

”The only free lunch in finance is diversification”

Harry Markowitz

Denna artikel kommer att gå igenom hur du kan tänka kring diversifiering, viktiga koncept att förstå, skillnad på bolagsrisk och marknadsrisk samt genomgång av teorin med exempel på hur det fungerar.

Vanliga misstag med diversifiering

1. För få aktier i portföljen

Det vanligaste misstaget som ny investerare är att man har för få aktier i portföljen. Detta skapar en stor bolagsrisk där avkastningen i portföljen kan skilja sig avsevärt från avkastningen på marknaden i stort. Eftersom aktiemarknaden är slumpartad kan avkastningen avvika positivt eller negativt. Därför är det vanligt att nya investerare kommer in i ett fåtal bolag, som av olika anledningar går bättre än börsen, och man drar därför slutsatsen att man är en skicklig investerare och fortsätter med samma strategi. Det man missar är att den höga risken även finns med även på nedsidan och därför ökar sannolikheten att bli ”bränd” och förlora stora delar av sitt kapital.

Diversifiering har avtagande marginalnytta, vilket innebär att fördelen med diversifiering minskar ju fler aktier du adderar till portföljen. Om du exempelvis redan äger 100 olika aktier i en diversifierad portfölj , kommer tillskottet av aktie 101 inte att minska den totala risken speciellt mycket.

Vi ser att effekten av diversifiering är som störst vid 1 aktie och avtar därför kraftigt fram till när portföljen innehåller 20-25 olika aktier.

En svensk aktiefond måste ha minst 16 innehav för att få säljas i Sverige, vilket kan vara en bra utgångspunkt. Vill man investera aktivt men saknar kapital för så pass många aktier, kan man istället köpa en global indexfond och komplettera med aktier successivt.

Exempel Fingerprint Cards

Detta kan illustreras med ett enkelt exempel. Låt säga att du efter en grundlig analys köper aktien Fingerprint Cards 2015 för 7kr per aktie till ett totalt värde om 100 000kr. Det närmsta året går Fingerprint som tåget och i slutet av 2015 står aktiepriset på 118kr per aktie och dina aktier är nu värda 1 685 714kr. Detta motsvarar en avkastning på 1500%, samtidigt som den svenska börsen gjorde en negativ avkastning på 1%. Du väljer därför att köpa nya aktier i Fingerprint för ytterligare 400 000kr. Totalt värde i portföljen är nu 2 085 714kr. Det börjar därefter bli stökigt i bolaget med åtal om insiderbrott, vinstvarningar och inställda utdelningar. Aktien störtdyker närmsta åren och är i juni 2018 nere på 6,32kr.

Dina aktier är nu värda 111 712kr och du har tappat totalt 78% av ditt kapital. I det här exemplet har du alltså gått från att vara miljonär till att tappa nästan 400 000kr under två och ett halvt års tid.

Detta kan inte hända på samma sätt i en diversifierad portfölj. Låt säga att du istället köper en diversifierad indexfond med exponering mot tusentals bolag över hela världen (marknadsportfölj). Om den ska tappa 95% i värde behöver mer eller mindre 95% av alla börsbolag i hela världen gå i konkurs och om det händer kommer vi ha betydligt värre problem än en börskrasch.

Hur många aktier bör man ha en i sin portfölj?

En svensk aktiefond måste ha minst 16 innehav för att få säljas i Sverige, vilket kan vara en bra utgångspunkt. Vill man investera aktivt men saknar kapital för så pass många aktier, kan man istället köpa en global indexfond och komplettera med aktier successivt.

2. För hög samvariation mellan aktier i portföljen

För att diversifiering ska fungera är det viktigt att hitta aktier som inte korrelerar (samvarierar) för mycket med varandra. Bolag i en viss bransch har en tendens att röra sig med varandra på börsen. Om man då endast köper bolag i t.ex. oljebranschen blir portföljen väldigt känslig mot förändringar i oljepriset och då spelar det mindre roll hur många bolag man har köpt, eftersom kurserna samvarierar.

Aktier kan korrelera på 3 olika sätt:

• Positiv korrelation. Detta innebär att när en aktie går upp/ned tenderar den andre aktien att följa samma mönster. Korrelationskoefficienten anger till vilken grad aktierna samvarierar. Med en korrelation på 1 följer aktierna varandra till 100% och detta kallas för perfekt korrelation. Med en korrelation över följer aktierna varandra men den ena aktien har större svängningar. Motsatt mönster gäller för en korrelation på exempelvis 0,5 (mindre svängningar)
• Negativ korrelation. Detta innebär att aktiekurserna går i motsatt riktning. När den ena aktien går upp går den andre ner. Kallas ibland för hedging.
• Ingen korrelation. Innebär att aktiekurserna inte har någon koppling alls och korrelationskoefficienten ligger nära 0.

Hur ska man tänka kring korrelation i portföljen?

Här kan man fråga sig vilka risker som kan uppkomma på aktiemarknaden och hur din portfölj står sig i dessa olika scenarior. Om det t.ex. blir en oljekris, lågkonjunktur eller handelskrig vill man ha en del bolag som presterar bra i en sådan miljö så att tappet i den totala portföljen minskar. Under coronapandemin gick det exempelvis dåligt för hotellbranschen, men samtidigt gick techbranschen oerhört starkt. Med en bred aktieexponering i många branscher och regioner undviker man att hela portföljen kraschar vid ett visst scenario.

3. Home-bias

Home-bias är ett begrepp för att beskriva fenomenet där investerare har en för stor exponering mot aktier i hemlandet. Med andra ord blir investerare ”hemmablinda” och lägger ett onödigt stort fokus på hemmamarknaden. Enligt akademisk forskning och vedertagna modeller som CAPM ska en diversifierad portfölj spegla världsmarknaden så mycket som möjligt. Avviker man för mycket från detta tar man en risk som man på lång sikt inte kommer att få betalt för. I många fall kan investerare ha 100% av sin portfölj i svenska aktier, trots att den svenska börsen endast motsvarar mindre än 1% av världsmarknaden. På samma sätt tror jag inte många svenska investerare argumenterar för att hålla halva portföljen i nederländska bolag, trots att den holländska börsen motsvarar den svenska i storlek.

Genom att exkludera andra marknader får man inte ta del av börsutvecklingen som sker internationellt. Även om Sverige historiskt har haft en stark börs, kan det finnas andra länder som kommer att gå bättre framöver. Nedan finns en jämförelse mellan OMXS30 och DJ World Index där man tydligt ser att världsindex har genererat en högre avkastning över de senaste 20 åren.

Argument för Home-Bias

Det finns dock ett antal argument till varför investerare bör ha en viss övervikt i portföljen mot hemma-marknaden:

• Prisutveckling av reala tillgångar i Sverige följer aktiemarknadens utveckling. Om den svenska börsen exempelvis drar ifrån världsbörsen kommer tillgångspriser att öka. Då blir det svårare för en svensk investerare med stor global exponering att konkurrera när man exempelvis ska köpa ett hus.
• FOMO (Fear Of Missing Out). Om den svenska börsen drar ifrån kommer alla runtomkring en att vara relativt rikare och det kan då kännas tråkigt att ha missat avkastningen som alla ens grannar har fått.
• Svenska börsen innehåller många internationella bolag. Som litet exportberoende land är Sverige tätt sammankopplat med resten av världen. Det innebär att svenska börsbolags intäkter till stor del kommer från utlandet.
• Valutaeffekter. När man investerar i utländska bolag gör man det i deras valuta vilket ofta innebär valutaväxlingsavgifter. I slutändan kommer svenska investerare att leva på avkastningen i Sverige och då blir avkastningen beroende av hur den svenska valutan har gått relativt andra valutor. Det kan argumenteras för att detta är en onödig risk att ta.

Hur ska man tänka kring Home-bias?

Home-bias är inte optimalt, men det finns ett par argument för en viss övervikt mot hemma-marknaden. Med tanke på hur liten den svenska börsen är kan en utgångspunkt vara att portföljen max innehåller 10% svenska bolag.