Amerikanska börsindex – S&P500

S&P500 är ett amerikanskt index som följer de 500 största bolagen som är listade på den amerikanska börsen. Indexet har en stor betydelse för börsen eftersom USA är den enskilt viktigaste aktiemarknaden i världen. S&P500 är ett marknadsviktat index, vilket innebär att respektive bolags andel i indexet bestäms av börsvärdet. Detta är det vanligaste sättet att strukturera upp ett index på. Exempelvis har många av våra svenska börsindex, så som OMXS30 en liknande metodik.

S&P500 är ett väldiversifierat index som innehåller betydligt fler bolag jämfört med andra kända amerikanska index så som Dow Jones Industrial Average (30 bolag) eller Nasdaq 100 (100 bolag). Detta i kombination med den amerikanska börsens popularitet gör att det lämpar sig väl för passiva investerare att investera i indexet. Exempelvis har Warren Buffett sagt att det bästa beslutet som majoriteten av alla investerare kan göra är att investera i S&P500 och äga det under lång tid.

Vi kommer nu att gå in mer på djupet kring S&P500 och delar in artikeln i följande segment:

• Historisk avkastning för S&P500
• Värdering
• Lista på största innehaven
• Vilka bolag kan ingå i S&P500?

Historisk avkastning

Mellan 1926 till 2023 har S&P500 levererat en årlig avkastning på 10,13%. För att sätta den avkastningen i perspektiv hade en investerad hundralapp i en indexfond som följer S&P500 idag gett ca 1,2 miljoner kronor. Justerat för inflation har avkastningen legat på 6,99%, vilket är en imponerande avkastning över en så lång tidsperiod. Den amerikanska börsen har levererat en avkastning som vida överstiger den förväntade avkastningen för aktier. Detta fenomen kallas i ekonomisk forskning för ”The equity premium puzzle”. Samtidigt varierar avkastningen kraftigt från ett år till ett annat och det är sällan som börsen faktiskt ger 10% ett enskilt år. Det ser vi tydligt från grafen nedanför där årsavkastningen varierar från -43% till +54% enskilda år.

Historisk avkastning för S&P500 enskilda år från 1926-2023

Värdering

Som vi nämnde tidigare har den amerikanska börsen överträffat den förväntade avkastningen för aktier. En bidragande faktor till det är de ökande värderingarna för aktier i allmänhet och amerikanska aktier i synnerhet. Idag är det betydligt mycket enklare för privatpersoner att investera i aktier samtidigt som finansmarknaden har tagit fram produkter som gör det enkelt för allmänheten att ta del av börsutvecklingen till en låg kostnad. Detta skapar en större efterfrågan på aktier vilket leder till högre aktiepriser. Kollar vi specifikt på den amerikanska börsen har riskpremien för den typen av aktier successivt kommit ned ännu snabbare än för resten av världen. Tidigare har investerare krävt en högre riskpremie för att ta höjd för extrema händelser som påverkar börsen negativt. Avsaknaden av sådana händelser, så som krig eller politisk instabilitet, har gjort att investerare är mer positiva till att investera i USA.

Från grafen ovan ser vi en tydlig trend där priset för S&P500 i förhållande till vinsten bolagen ökar kontinuerligt. Vi har alltså gått från ett P/E på runt 8 i början av 1980 till ett P/E på 26 idag. Värderingen av börsen har med andra ord ökat i snabbare takt än företagens vinster. Detta kallas för multipelexpansion och innebär att aktiepriset ökar mer än ett jämförelsemått, i det här fallet vinsten. Ett högre P/E drar ned den förväntade avkastningen för aktier och är en viktig förklaringsfaktor till förväntad avkastning. Vi skriver mer ingående om detta i artikeln ”Betydelsen av P/E-talet och kopplingen till avkastning”.

Mer specifikt ger multipelexpansion en engångseffekt för avkastningen, d.v.s. man flyttar avkastning från framtiden till idag. Vi visar detta med ett enkelt exempel:

Antaganden:

• P/E på 10 för S&P500. Detta innebär att priset man betalar är indexet är 10 gånger årsvinsten.
• Utgår från en marknad utan vinsttillväxt
• Företagen betalar ut 100% av vinsten i form av utdelning
• Ingen skatt på utdelning eller vinst

Indexet är värt 100 kr och vi börjar med att investera 100 kr. Från antaganden ovan är det tydligt att vi får en utdelning på 10kr, vilket motsvarar en avkastning på 10% per år. Nu leker vi med tanken att efterfrågan på amerikanska aktier ökar och P/E höjs till 26. Detta innebär per automatik att indexet nu är värt 260kr (26 gånger årsvinsten). Vi har nu fått en avkastning på 160%. Samtidigt gör bolagen samma vinst vilket innebär att vi nästkommande år förväntar oss en oförändrad utdelning på 10 kr. Med den nya värderingen ger det en avkastning på 3,8% (10kr / 260kr = 3,8%).

I det här fallet fick vi alltså en engångsavkastning på 160%, men samtidigt minskar den förväntade avkastningen från 10% per år till 3,8% per år. På ett sätt kan man säga att vi lånar avkastning från framtiden och använder den nu istället. Denna process kan liknas med hur obligationer påverkas av räntan, där snabba räntesänkningar ger hög avkastning idag men låg förväntad avkastning framåt.

Summerat har alltså avkastningen på den amerikanska börsen dels drivits av framgångsrika företag som kontinuerligt ökat vinsterna, men även av dyrare värdering i samband med att investerare sänker riskpremien för amerikanska aktier. Med det som bakgrund bör man inte förvänta sig en så pass hög avkastning för S&P500 framöver.

Största innehaven per 2023-07-01

Mycket av avkastningen för har de senaste åren drivits av stora tech-bolag som nu utgör en stor procentuell andel av indexet. De 10 största innehaven utgör idag ca 27% av indexet där Apple är det enskilt största innehavet och står för ca 7,6% av indexets totala värde.

Vilka bolag kan ingå i S&P500?

Tidigare i artikeln nämnde vi att det är de 500 största bolagen på den amerikanska börsen som ingår i indexet. Detta är dock en grov förenkling eftersom det finns ett antal krav för att ingå i indexet utöver själva storleken på bolaget. Till skillnad från många andra index bestämmer en kommitté vilka bolag som ska ingå där man tar hänsyn till ett antal olika faktorer:

• Börsvärde. Bolaget måste ha ett marknadsvärde som överstiger 12,7 miljarder dollar.
• Likviditet. Krävs en tradingvolym på minst 250 000 aktier varje månad under en sex månaders period.
• Free float. Mått på hur stor andel av bolagets aktier som är tillgängliga för handel. Detta krav hänger ihop med likvidtetskravet där S&P gör en justering vid beräkningen av hur likvid en aktie är. Måttet kallas för Float Adjusted Liquidity Ratio (FALR). Vi skriver mer ingående om free float i en artikel här.
• Amerikansk hemvist. Företag som ingår i S&P500 ska vara listade på den amerikanska börsen och följa amerikanska regelverk för börsnoterade företag. Utöver det ska företagets fasta tillgångar och intäkter i USA tillsammans överstiga 50% av totala tillgångar och intäkter. I vissa fall kan kommittén avvika från kravet om det är tydligt att företaget har en stark anknytning till USA.
• Compliance och struktur. Bolaget behöver uppfylla ett antal krav vad gäller organisationsstrukturen. Exempelvis kan inte börsnoterade entiteter som SPAC (Special Purpose Acquisition Vehicle) eller en ADR (American Depositary Receipts) ingå i S&P500.